Konsumenter som anmäler problem med en resa till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, får rätt i cirka hälften av fallen. Detsamma gäller anmälningar om bostad, båt eller motorfordon.

Men tittar vi på bank- och försäkringsområdet får vi radikalt annorlunda siffror. Där bifalles endast 15 respektive 18 procent av fallen till konsumentens fördel. Det visar statistik från ARN som placera.nu tagit del av.

En bidragande orsak kan vara att konsumenten måste klaga hos banken eller försäkringsbolaget först, innan fallet kan tas upp i ARN. Just inom bank och försäkring finns det ofta interna nämnder där många klagomål tas upp i ett första steg.

"Många fall avgörs där, och det innebär att flera av de fall som anmäls till oss är sådana där det är tydligt att konsumenten inte kan få rätt", säger Cecilia Blomqvist, ansvarig för bank och försäkring hos Allmänna reklamationsnämnden, som inte vill kommentera om dessa interna banknämnder kan betraktas som opartiska.

Att man inte kan få rätt kan ofta bero på att man inte har något bevis. Bevisbördan ligger nämligen på konsumenten, och ord kan stå mot ord. Finns inte bankens eller försäkringsbolagets agerande dokumenterat har anmälaren en liten chans att vinna målet, enligt Cecilia Bergqvist.

Enligt henne har anmälningarna mot banker och försäkringsbolag ökat de senaste åren.

"Det har med finanskrisen att göra. Så länge det går bra är det ingen som klagar, men när man börjar förlora pengar så är det många som börjar fundera på vad rådgivaren egentligen sa", säger Cecilia Blomqvist.

För det är just finansiell rådgivning som många av anmälningarna till ARN gäller. Om konsumenten har fått ett råd från sin bankman som var vårdslöst så ska banken enligt lag betala skadestånd.

Men så enkelt är det inte. Dels är det svårt att veta vad som sagts i rådgivningen och inte, och dels är det oklart vad som egentligen är vårdslöst. Är det ett dåligt aktieråd? Nej, säger Fredric Korling, juris doktor i civilrätt vid Stockholms universitet, som skrivit flera avhandlingar om finansiell rådgivning.

"Vårdslös rådgivning är inte att bankmannen har rekommenderat en aktie som sedan gick dåligt. Det handlar mer om att rådgivaren rekommenderat placeringar som konsumenten inte har förstått eller som ligger inom fel riskklass", säger Fredric Korling.

I de fall rådgivningen dokumenteras så är upplägget inte sällan att konsumenten genom att snabbt kryssa i en ruta på ett papper ska ta ställning till om han eller hon förstått hela innebörden av rådgivningssamtalet. Konsumenten får också ofta kryssa i hur riskbenägen man är; "låg", "medel" eller "hög".

"Men många kunder som får finansiell rådgivning vet inte ens vad begreppet "risk" innebär", säger Fredric Korling.

Advokat Magnus Dahlgren, som har specialiserat sig på pensions- och försäkringsområdet, är av samma åsikt.

"Rådgivningssamtalet skulle behöva spelas in. Helst skulle det filmas, men det kan nog vara svårt att få igenom. Men ljudupptagning är det enda sättet att förstå hur samtalet fortskridit och om kunden verkligen förstod innebörden av det", säger Magnus Dahlgren, en åsikt han på fredagen uttrycker i en debattartikel på Svd:s Brännpunkt.

Där skriver han också att kunskapen om finansiell rådgivning i landets tingsrätter, dit fallen tas upp om de överklagas hos Allmänna reklamationsnämnden, är mycket bristfällig.

"Kunskapen i de allmänna domstolarna vad gäller finansiell rådgivning är många gånger så dålig att det närmast liknar ett lotteri om man som enskild ska vinna framgång eller inte. Att då riskera att få betala inte bara sina egna rättegångskostnader utan även motpartens ter sig inte försvarbart", skriver Magnus Dahlgren.

Hos Allmänna reklamationsnämnden tycker man att fallen som rör just finansiell rådgivning är svåra. Därför ska nämnden i höst göra en djupdykning i ett antal fall, för att få till en praxis.

"Det har varit många spretiga bedömningar när det gäller de här fallen. Det finns mycket problematik kring finansiell rådgivning, och vi tycker själva att det är svårt", säger Cecilia Blomqvist.