Svensk ekonomi tappar kraft

Svensk ekonomi har tappat momentum men väntas återhämta sig då världshandeln åter tar fart. Arbetslösheten väntas fortsätta sjunka, men inflationen förblir dämpad. Det spår OECD i sin senaste rapport.


19 november, 2013

Penningpolitiken bör därför förbli ackommoderande medan åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning behöver utvecklas ytterligare, skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i höstprognosen Economic Outlook som presenterades på tisdagen.

Finanspolitiken är, mot bakgrund av stabila offentliga finanser, på ett lämpligt sätt lätt stimulerande för 2014. Ansträngningar för att undvika att arbetslösheten befästs bör samtidigt fortsätta.

OECD räknar med att Sveriges BNP växer 0,7 procent 2013, 2,3 procent 2014 och 3,0 procent 2015. I vårprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 1,3 procent under 2013 och med 2,5 procent 2014.

OECD konstaterar att BNP-tillväxten var anemisk under första halvan av 2013 och stora historiska revideringar visar att ekonomin varit svagare än antagits de senaste tre åren. Exporten har sjunkit sedan mitten av 2012 och de privata investeringarna har fallit. Bostadsinvesteringarna har däremot börjat återhämta sig.

Arbetslöshetsnivån har förblivit i stort sett stabil under det senaste året och den privata konsumtionen har fortsatt att bidra till tillväxten. Med rikligt med lediga resurser så har inflationen förblivit klart under Riksbankens mål.

OECD räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 8,0 procent 2013, 7,8 procent 2014 och 7,5 procent 2015.

Penningpolitiken behöver förbli ackommoderande i närtid givet det svaga ekonomiska läget, även om hushållens skuldsättning, som till främsta delen består av bolån, har nått höga nivåer, och hushållens kredittillväxt och bostadspriserna åter börjat stiga.

"Då centralbankens styrränta ligger på 1 procent så finns det bara begränsat utrymme för ytterligare lättnader", skriver OECD.

De konstaterar att regeringen i augusti annonserade åtgärder för att förstärka den finansiella stabiliteten, inklusive en klar fördelning av makrotillsynsverktygen till Finansinspektionen.

"Detta är välkommet, men fler åtgärder krävs", skriver OECD.

OECD konstaterar att finanspolitiken för 2014 väntas bli något expansiv, trots en svag ekonomi och stark finanspolitisk position. Förutom relativt stora automatiska stabilisatorer väntas de föreslagna åtgärderna om förstärkt jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt stötta hushållens disponibla inkomster och stärka incitamentet för att ta jobb och arbeta fler timmar.

För 2015 väntas den finanspolitiska hållningen stramas åt något för att närma sig överskottsmålet. Det offentliga finansiella sparandet antas uppgå till -1,4 procent av BNP 2013, -1,7 procent 2014 och -1,1 procent 2015.

Ekonomin väntas stärkas gradvis, driven av en återhämtning i världshandeln. I takt med att förtroendet stärks, så kommer företagens investeringar att återhämta sig medan bostadsinvesteringarna antas växa måttligt. Den privata konsumtionen antas få stärkt momentum då arbetsmarknaden förbättras, men sparkvoten kommer förbli relativt hög i takt med att amorteringarna fortsätter.

"Hög privat skuldsättning kan leda till att såväl företag som hushåll drar ned på investeringarna och konsumtionen. Å andra sidan kan större än väntad förstärkning i priskonkurrenskraften på grund av oväntat dämpade löneökningar eller högre produktivitet stärka exporten mer än väntat", skriver OECD.

Inflationen väntas förbli dämpad. Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 0,1 procent 2013, 1,0 procent 2014 och 1,2 procent 2015.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån