Svenska storbanker står väl rustade att möta en sämre ekonomisk utveckling. De är väl kapitaliserade och har god tillgång till marknadsfinansiering, men osäkerheten om utvecklingen i euroområdet är stor och bankerna bör bibehålla eller öka sina kapitalrelationer från dagens nivå.

Det framgår av ett pressmeddelande med anledning av Riksbankens stabilitetsrapport som publicerades på tisdagen.

Riksbanken skriver att till skillnad från många europeiska banker har de svenska bankerna god tillgång till de internationella kapitalmarknaderna trots den finansiella oron i omvärlden. Det beror på att de svenska storbankerna är fortsatt välkapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har små exponeringar mot de statsfinansiellt svaga länderna i Europa.

"Intjäningen har ökat och kreditförlusterna väntas vara fortsatt låga. Detta gör att de svenska bankerna står väl rustade att möta en sämre ekonomisk utveckling framöver", skriver Riksbanken.

Riksbanken upprepar att svenska storbanker ska ha mer kapital än vad miniminivåerna i Basel III anger, enligt det förslag som presenterades tillsammans med finansdepartementet och Finansinspektionen förra veckan.

"Dessutom anser Riksbanken att bankerna bör åläggas bindande likviditetskrav i svensk och utländsk valuta från och med januari 2013", skriver Riksbanken.

Riksbankens stresstester visar att de svenska bankerna har tillräckligt med kapital för att ha en god motståndskraft även om kreditförlusterna skulle bli betydligt större än de som förväntas i rapportens huvudscenario. Däremot är deras likviditetsrisker fortfarande större än hos många andra europeiska banker, även om riskerna sammantaget minskat något under året.

Riksbanken konstaterar samtidigt att de svenska bankernas exponering mot de statsfinansiellt svaga länderna i euroområdet har minskat och uppgår "i dagsläget till enbart drygt 2 miljarder kronor". Riskerna med bankernas utlåning till de baltiska länderna har också minskat.

Riksbanken skriver vidare att den lägre tillväxten i omvärlden medför att tillväxten även i Sverige och i de övriga nordiska länderna växlar ner de närmaste åren medan återhämtningen i de baltiska länderna går in i en lugnare fas.

"Till skillnad mot många banker i euroområdet, som kan komma att minska sin utlåning till hushåll och företag för att förbättra sin kapitaltäckning, väntas de svenska bankerna kunna upprätthålla kreditgivningen. Men den lägre tillväxten och oron på de finansiella marknaderna väntas medföra att de nordiska hushållens och företagens efterfrågan på krediter hålls tillbaka. Sammantaget väntas de svenska bankernas utlåning fortsätta växa men i långsammare takt", skriver Riksbanken.

I huvudscenariot väntas bankernas kreditförluster öka något under de kommande tre åren. För perioden 2012-2014 beräknas kreditförlusterna sammantaget uppgå till 28 miljarder kronor, vilket är "något mer" än prognosen i den förra rapporten i våras.

"Det är framför allt kreditförlusterna från icke-finansiella företag i de nordiska länderna som väntas bli högre", skriver Riksbanken.

Osäkerheten kring statsskuldsproblemen i framför allt euroområdet kan dock leda till en betydligt sämre utveckling än i Riksbankens huvudscenario. Redan i dag har många banker i euroområdet problem med dålig kapitaltäckning och har därmed svårt att få tillgång till marknadsfinansiering.

Bankernas direkta exponeringar mot de skuldtyngda länderna är kända. Däremot saknas en detaljerad överblick av de indirekta exponeringarna.

"Rädsla för var i banksystemet förlusterna kan dyka upp kan därför medföra en förtroendekris som försämrar funktionen på viktiga delar av de finansiella marknaderna. Om så skulle ske kan även svenska banker komma att påverkas men Riksbanken har då möjlighet att tillföra likviditet till banksystemet", skriver Riksbanken.

Utvecklingen kan på sikt leda till en nedåtgående spiral där svaga statsfinanser ökar finansieringskostnaderna för redan svaga banker. De kan därmed behöva strama åt kreditgivning till hushåll och företag, vilket bromsar tillväxten ytterligare. Sämre tillväxt leder i sin tur till större kreditförluster i bankerna och att nödvändiga finanspolitiska åtstramningar blir svårare att genomföra, vilket i sin tur kan spä på oron på de finansiella marknaderna.

"Denna negativa växelverkan mellan skuldtyngda stater å ena sidan och svaga banker å den andra kan medföra att tillväxten i euroområdet blir svag under en längre period, vilket även skulle påverka den svenska ekonomin och de svenska bankerna", skriver Riksbanken.