I förra veckan presenterade den så kallade Buffertkapitalsutredningen sitt slutbetänkande, som handlade om AP-fondernas framtid. Utredaren Mats Langensjö föreslog som huvudalternativ att de fem AP-fonderna bör slås ihop till tre fonder, men mest på grund av att det redan i direktivet fanns en rekommendation att utredningen "bör" komma fram till tre fonder. Langensjös personliga favorit, som presenterades som ett alternativt förslag, var istället att de fem fonderna blir till en enda superfond.

Inget av de båda förslagen faller Svenskt Näringsliv på läppen. På ett SNS-seminarium på tisdagen gick ordförande Urban Bäckström till attack mot utredningens slutsatser.

Han ifrågasatte de effektiviserande effekter som Mats Langensjö anser att en sammanslagning av fonderna skulle få. Bäckström påpekade också att större fonder är mindre flexibla och trögrörligare i marknaden än mindre.

Men det främsta argumentet handlar, föga förvånande, om rädsla för maktkoncentration. Bäckström uttryckte farhågor för att AP-fonderna skulle användas för politiska påtryckningar i närlingslivet.

"Dagens AP-fonder har stått emot den typen av påtryckningar, men varje försök att göra fonderna färre och större gör att frestelserna ökar och motståndskraften minskar. Har väl AP-fondernas antal minskats från fem till tre, är det enkelt för riksdagen att senare minska dem från tre till en", anser Urban Bäckström.

Han fortsätter:

"Min slutsats är att varken utredningens huvudförslag (tre fonder, reds.anm) eller dess alternativa förslag (en fond, reds. anm) bör genomföras".