Förra veckan var något mer nervös på finansmarknaderna än vad som egentligen syns på ytan. De internationella börserna lyckades visserligen prestera en mindre uppgång, men precis som vi sett sedan en tid tillbaka så fortsätter marknadsräntorna ned. En signal om en betydande, underliggande försiktighet hos många marknadsaktörer.

Ett skäl till oro är den fortsatt turbulenta resan kring den grekiska statsskulden. Den grekiska regeringen lyckades inte knyta ihop ett nytt paket med åtstramningsåtgärder och IMF/EU har nu hotat med att stoppa nästa utbetalning av nödlån. Det är svårt att tänka sig en sådan åtgärd eftersom det skulle skapa en otrolig turbulens på marknaderna, men Grekland är definitivt under stor press.

Dessutom kan valet av ny IMF-chef bli en stökigare historia än väntat. Av tradition har posten innehafts av en europé och därför är den franska finansministern Christine Lagarde favorit att efterträda Dominique Strauss-Kahn.

Men även andra länder har gett sig in i leken och ifrågasätter den tidigare ordningen där USA och Europa lägger beslag på de flesta tunga, internationella poster. Det är ett exempel på de nya tiderna i världsekonomin. 

Att det tyska IFO-indexet, som mäter humöret i det tyska näringslivet, än en gång överraskade positivt och därmed ligger kvar på historiskt höga nivåer lyckades inte dämpa oron.

Ändå är det nog mot USA som de oroliga blickarna vändes under veckan som gått. Makrostatistiken fortsätter generellt att vara en besvikelse och förklaringar, i form av vädereffekter och tillfälliga fluktuationer, ekar numera allt tommare.

Den här gången var det orderingången på varaktiga varor och huspriser som kom in sämre än väntat. Visserligen påverkades orderingången av att amerikanska bilindustri drabbats efter katastrofen i Japan men en orderminskning på 3,6 procent i april var betydligt sämre än väntat.

Huspriserna sjönk i sin tur med 0,3 procent och därmed noterades det största kvartalsfallet i huspriserna sedan finanskrisen var som djupast (se diagram).

Svag amerikansk makrostatistik bidrog också till en något svagare dollar. Det har gett en viss positiv effekt på råvarupriserna, som steg under veckan som gick. Oljepriset rörde sig i slutet av  veckan återigen i trakterna av 115 dollar per fat (Brent).

Här på hemmaplan var det betydligt ljusare tongångar. Arbetslösheten sjönk till 7,4 procent säsongrensat och BNP-ökningen för första kvartalet blev hela 6,4 procent, något som måste betraktas som en monstersiffra även om den hamnade något under förväntningarna.

Nu på måndagsmorgonen har vi dessutom fått starka detaljhandelssiffror för april. Aprilförsäljningen steg med hela 5,4 procent, den högsta månadssiffran på två år. Påsken låg dock i april i år vilket kan ha bidragit till att få siffran att skjuta i höjden, även om SCB försöker korrigera för detta. 

Veckan som kommer innehåller en mängd viktiga statistiksläpp som kan bli avgörande för hela börsutvecklingen i juni.

Det publiceras en rad med inköpschefsindex under veckan. Det vi framför allt vill flagga för är det kinesiska inköpschefsindexet som kommer natten mot onsdag. I förra vecka presenterade affärsbanken HSBC sitt index som indikerade en svalare industrikonjunktur i Kina, så nu är nyfikenheten stor på var inköpschefsindexet landar. Väntat är en nedgång till 51,6 från förra månadens 52,9. Ett svagt alternativt starkt index kan bland annat komma att påverka råvarupriserna.

Dessutom kommer stor vikt att läggas på inköpschefsindexet för USA som kommer på eftermiddagen samma dag. Även här väntas en nedgång efter att olika regionala inköpschefsindex visat vissa svaghetstecken. Inköpschefsindex för hela USA väntas ha backat från föregående månads mycket höga 60,4 till 57,6 i april. Det är dock fortfarande en nivå som betyder att industrin växer. Gränsen för tillväxt går enligt tumregeln vid ett värde på 50.

På onsdag, som väl kan kan benämnas "stora inköpschefsindex-dagen" kommer även siffror från bland annat Sverige, Storbritannien och EMU. Måttliga nedgångar från höga nivåer är den mer generella förväntningsbilden.

I övrigt är det tämligen tomt på viktiga, svenska siffror men Riksbankens stabilitetsrapport som kommer på tisdag lär röna en del intresse. Den brukar dock inte ha någon större påverkan på räntebilden.

Veckan avslutas med amerikanska sysselsättningssiffror för april månad. Veckosiffrorna över nyanmälda arbetssökande har överraskat negativt under senare tid men sysselsättningen väntas ändå ha stigit med hyfsat starka +186.000 i april.

Förra månaden överraskade sysselsättningssiffran positivt med en uppgång på hela 244.000 och skulle vi återigen få en positiv överraskning så kan det nog bli ett litet lättnadsrally på börden i slutet av veckan.

Värt att hålla koll på är också att Portugal går till val nästa helg. Tillsammans med händelseutvecklingen i Grekland så kan det mycket väl bli så att oron för den europeiska skuldhanteringen åter hamnar högst på listan över oroshärdar. I så fall med en svagare euro som följd.