Swedbank: BNP-ras väntas i Baltikum

Lettlands BNP väntas krympa med 15 procent, i Estland med 8 procent och i Litauen med 6 procent i år. Det skriver Swedbank i sin Östersjörapport.


24 mars, 2009

Swedbank

räknar

med att Östersjöländernas BNP krymper med 2,2 procent i år och att uppgången nästa år hamnar kring "beskedliga" 0,7 procent. Här inräknas samtliga länder runt Östersjön.

Utvecklingen för

omvärldens konjunktur, råvarupriser och finansiella förhållanden utgör betydande prognosrisker.

Baltikums inhemska

efterfrågan sjunker markant när obalanser korrigeras. Den ekonomiska politiken inriktas på ett snabbt inträde i EMU, enligt Swedbank. Lettlands BNP väntas krympa med 15 procent, i Estland med 8 procent och i Litauen med 6 procent i år.

Banken räknar med

att Tysklands ekonomi backar med 4 procent, då exportindustrin påverkas negativt av det globala efterfrågefallet. Samtidigt dämpar nedgången också den inhemska efterfrågan.

Polen väntas utvecklas

starkast i regionen under innevarande år och undviker recession på grund av en relativt stark hushållssektor samt EU:s strukturfonder som potentiellt höjer BNP med drygt 5 procent per år under 2007-2013.

Prisfall på råvarumarknaden

och försämrad tillgång till internationellt kapital exponerar stora obalanser och leder till djup nedgång i Rysslands ekonomi, enligt Swedbank.

Nackdelarna med en

devalvering av valutorna i de baltiska länderna överväger fördelarna. Det sade Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson vid en presentationen av Swedbanks Östersjöprognos på tisdagen.

Fördelarna med en

devalvering är att det stärker konkurrenskraften och exporten och samtidigt dämpar importen och kan öka den inhemska produktionen. Men med dagens globala efterfrågenedgång blir fördelarna relativt små.

"Fördelarna av en

devalvering i ett sådant här läge blir ganska små, med små effekter för exportutvecklingen. I stället överväger nackdelarna", sade hon.

Bland nackdelarna hon

räknade upp finns att inflationen pressas upp av högre importpriser, negativa följdeffekter på efterfrågan via finansmarknaderna och att en ökande skuldsättning för lån i utländsk valuta ökar risken för konkurser Dessutom ger en devalvering problem med ländernas ambition att snabbt ansluta sig till EMU.

Cecilia Hermanssons

resonemang utgår från för- och nackdelar för det baltiska staternas ekonomier. Ur Swedbanks synvinkel skulle en devalvering vara mycket negativ eftersom det skulle sänka värdet på de säkerheter Swedbank har för sin stora utlåning i Baltkum.

NYHETSBYRÅN DIREKT/PLACERA.NU

Ämnen i artikeln


Swedbank A

Senast

380,30

1 dag %

−3,60%

1 dag

1 mån

1 år

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån