För att mildra effekterna av lågkonjunkturen behöver den ekonomiska politiken bli mer expansiv. Riksbanken väntas sänka styrräntan ytterligare en gång under våren, samtidigt som regeringen föreslår ökade insatser för att bekämpa arbetslösheten.

Det skriver Swedbank i sin konjunkturprognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 1,1 procent i år och 2,5 procent 2014, icke kalenderkorrigerat. I föregående prognos, i augusti, väntades en BNP-tillväxt på 1,6 procent 2013 och 2,3 procent 2014.

Riksbankens reporänta väntas ligga på 0,75 procent i slutet av 2013 och 1,50 procent i slutet av 2014.

Magnus Alvesson, prognoschef på banken, påpekar att den största riskbilden för Sverige är omvärlden, som skulle kunna bli mer negativ bland annat om problemen i Europa blir värre.

Han konstaterar samtidigt att sentimentet bland hushåll och företag, som har blivit betydligt mer negativt den senaste tiden, kan bli en negativ spiral men även en positiv spiral om sentimentet förbättras.

Jörgen Kennemar, senioranalytiker, konstaterar att den svenska exporten har sett sämre ut med svagare efterfrågan för de för Sverige viktiga EU-länderna. Han ser även en vikande efterfrågan från utvecklingsländer.

"Vi ser ett exportprisfall som pressas av efterfrågan men också av en relativt stark krona. Nedgången blir begränsad i volymtermer men mer betydande i" intäkter, säger han och tillägger att Swedbank ser en gradvis förbättring under andra halvåret och 2014 då omvärldsförhållandena blir bättre.

Han påpekar att kronans effekter på exporten kommer att vara en joker framöver. Ytterligare förstärkning skulle innebära en utmaning, men Swedbank räknar för närvarande med en relativt oförändrad krona.

Importfallet förra året kommer att vändas till en uppgång gradvis under 2013. Inhemsk efterfrågan hålls uppe relativt bra.

Vidare reviderar Swedbank ned investeringsprognosen till en tillväxt om cirka 1 procent. 2014 sker en viss återhämtning i investeringarna då bland annat bostadsinvesteringar kan stimuleras, då de varit osedvanligt låga.

Magnus Alvesson säger att den svenska arbetslösheten var förvånansvärt positiv under 2012. Arbetskraftsutbudet och sysselsättningen steg vilket var en överraskning. Men i slutet av året visade indikatorer på en försämring med många varsel, och arbetslösheten började stiga. Denna trend bedöms fortsätta under i stort sett hela 2013.

Därefter sker en nedgång stöttad av en ganska stark kvartalstillväxt i slutet av året och nya insatser från regeringen.

Detta hänger ihop med hushållens konsumtionsbeteende. För närvarande sjunker konfidensindikatorer men rent generellt är det en stark utveckling i inkomster, men också ett högt sparande. Om sentimentet kommer tillbaka kan konsumtionen 2014 öka "ganska rejält", enligt Magnus Alvesson.

Vidare poängterar han att Swedbank räknar med att den ekonomiska politiken i Sverige kommer att bli mer expansiv under 2013. Riksbanken bedöms sänka räntan till 0,75 procent. Även finanspolitiken spås bli mer expansiv där arbetslösheten kommer att spela en stor roll. Nya åtgärder kan presenteras redan under vårbudgeten. Detta kan i sin tur leda till ett ökat budgetunderskott nästa år.

Vad gäller omvärlden säger chefekonomen Cecilia Hermansson att världsekonomin fortsätter att "hanka sig fram" en trend som har pågått "ganska länge".

Swedbank räknar med en omvärldstillväxt på 3,1 procent 2013, vilket "inte är så lysande". Men med tanke på den de rådande förhållanden anser ändå Cecilia Hermansson att den är "rätt så hygglig".

Hon konstaterar att eurozonen har stärkts på den institutionella sidan med ECB:s OMT-program och den permanenta räddningsfonden ESM, men tillväxten är svag och efterfrågan faller.

Samtidigt kvarstår många utmaningar. Det finns risk för att spanska och italienska räntor kommer att stiga igen, vilket kommer leda till att länderna behöver ansöka om stöd. Det är dock inte säkert att det allvarligt skulle påverka tillväxtprognoserna.

En uppgång i räntorna skulle kunna triggas av de kommande valen i Italien, eller att euroområdet beslutar att dra tillbaka bankunionen. Däremot kommer en eventuell ökning troligen inte ske på grund av budgetunderskotten, de är på väg ned.

Sammantaget är det en mindre risk för en katastrofal utveckling i euroområdet, utan en mer balanserad riskbild. På längre sikt inkluderas dock frågan vad som kommer att hända när centralbanker drar tillbaka på lättnader.

Vad gäller USA säger Cecilia Hermansson att de har tagit första steget för att undvika budgetstupet, men inte gjort någonting för att hitta en långsiktig finanspolitik. Kreditbetyget kan mycket väl sänkas igen.

"Vi tror ändå att politiska utmaningarna kommer att lösas, i sista minuten", säger hon.