"Vår bestämda uppfattning är att staten inte är en lämplig ägare av bankaktier", sa ansvarige ministern Peter Norman i slutet av september i fjol. Det var efter statens försäljning av de sista aktierna.

Affären var omsusad och kritiserad redan då. Socialdemokraterna var exempelvis skeptiska och frågande över tidpunkten för försäljningen.

”Ett försök att snygga till de ekonomiska siffrorna inför valet”, misstänkte Socialdemokraterna.

Så här i efterhand framstår just tidpunkten som det som kan ifrågasättas. Efter statens sista försäljning har Nordea mycket riktigt fortsatt att stiga, närmare bestämt med omkring 22 procent.

Den sista posten på 284 miljoner aktier krängdes för 76 kronor styck. Totalt inbringade affären 21,6 miljarder kronor. Tre månader tidigare hade han sålt 260 miljoner aktier i Nordea för 75 kronor styck, vilket gav 19,5 miljarder kronor.

Och 2011 såldes 255 miljoner aktier, vilket gav statskassan 19 miljarder kronor.

Idag hade dessa aktier varit värda drygt 74 miljarder kronor, alltså 14 miljarder kronor mer än vad försäljningarna gav. Och då ingår inte utdelningarna i beräkningen.

Svenska staten blev i samband med bankkrisen 1992 ensam ägare av Nordbanken som sedermera blivit Nordea. Ägandet har minskat gradvis sedan 1995.