Traditionellt brukar vi dela upp sparandet mellan säkert och osäkert sparande. Till säkert sparande hör bankkontot, det är tryggt men ger inte så hög ränta. De senaste åren har det dock kommit nya aktörer som erbjuder inlåningskonton med högre ränta.

Här finns det en stor och viktigt skillnad. Vissa bolag omfattas av insättningsgarantin, alltså där staten går in och garanterar kundernas pengar, upp till 100 000 euro om bolaget skulle komma på obestånd, medan andra inte omfattas av garantin. De som omfattas av insättningsgaranti heter kreditmarknadsbolag, medan de som inte gör det heter finansiella institut eller inlåningsföretag.

Maxinlåningen till ett inlåningsföretag är 50 000 kronor per person. Risken med att sätta in, alltså att låna ut, sina pengar till ett finansiellt institut är betydligt högre än till ett kreditmarknadsbolag. Förutom att de inte omfattas av insättningsgarantin så står de inte heller under Finansinspektionens tillsyn.

De finansiella instituten är, enligt lag, skyldiga att informera om att de inte omfattas av insättningsgarantin. Men de är inte alltid lika tydliga med det, så det gäller att som potentiell kund vara på sin vakt.

Banker, kreditmarknadsbolag och finansiella institut erbjuder olika räntor beroende på hur länge du binder dina pengar hos dem.

Generellt kan man säga att räntan följer den upplevda risken, inte den faktiska. Riktiga banker känns tryggt, samtidigt erbjuder de lägst ränta. Sedan kommer kreditmarknadsbolagen som erbjuder högre ränta än bankerna. De kanske inte upplevs som lika trygga men gäller det insättningar som understiger 100 000 euro, vilket motsvarar drygt 800 000 kronor, är skillnaden liten. Högst ränta erbjuder de finansiella instituten där risken är som högst.

Här är några exempel med en ränta med två års bindningstid:

Placera.nu har tidigare skrivit att den som vill ha högre avkastning än den som omfattas av insättningsgarantin, måste ta risk. Ett steg ut på riskskalan, men fortfarande med mycket låg risk jämfört med mycket annat, finns räntefonder. Vi har tidigare förespråkat Spiltan Räntefond Sverige. Ett annat alternativ är lågriskhedgefonder där vi rekommenderar Atlant Stability.

Det senaste året har också en ny typ av räntesparande etablerats på marknaden, så kallade räntebevis. Det är Nordea som står bakom dem och de är konstruerade som företagsobligationer som ger högre ränta än bankboken.

Risken är dock mycket större, då räntebeviset kan falla i värde. Det har inte minst ägarna av räntebeviset Nordea RB Nokia fått erfara. Även om den nominella räntan är intakt så har värdet på räntebeviset fallit från 100 till 84, vilken är en nedgång med 16 procent.

På ett sätt är faktiskt företagsobligationer ganska likt att sätta in pengar hos något av de finansiella instituten.  I båda fallen lånar man ut pengar till företagen utan någon garanti.

Företagsobligationer är dock mer genomlysta och ges främst ut av större och välkända bolag. Därför bör de som funderar på att sätta in pengar på konto hos inlåningsföretag göra en kreditanalys på det innan. Anledningen till att de ger hög ränta är att de inte kan få lån på annat sätt, eller att de skulle få betala ännu högre ränta hos banken.

I detta perspektiv ser det alltså ut som att det är högre risk att sätta in pengar i ett inlåningskonto, än att köpa ett räntebevis, (förutsatt att du behåller räntebeviset till dess att kupongräntan faller ut).

Hur man än vänder och vrider på det kvarstår faktum: Om du vill ha högre avkastning måste du klättra upp i riskskalan.