Den som läst halvårsrapporterna kan kanske inte tro det, men den svenska detaljhandeln har faktiskt utvecklats något bättre än väntat hittills i år. HUI höjde sin prognos för helåret 2012 i somras till en tillväxt på 2,5 procent i fasta priser.

Tillväxten drivs dock till stor del av dagligvaruhandeln som hittills i år utvecklats bättre än sällanköpshandeln, vilket är typiskt för en lågkonjunktur.

Många andra branscher fortsätter dock att ha det svårt - trots ett ökat konsumtionsutrymme för svenska folket i spåren av framför allt låga räntor. Det är en verklighet som gäller för många av de börsnoterade handelsbolagen och frågan är om veckans räntesäkning från Riksbanken kan ändra på det.

Inte minst i klädhandeln slåss allt fler aktörer om en allt mindre kaka. RNB:s vinstvarning i veckan kommer som ett kvitto på det.

Den svenska klädbranschen gick som tåget under flera år i mitten av 2000-talet vilket lockade in fler och fler spelare på marknaden: utländska märken, nystartade svenska märken, fler köpcentrum och fler butiker per kedja. När så försäljningen började vika för ett par år sedan skedde det i ett läge där fler aktörer än någonsin trängdes på marknaden. Den minskade försäljningen sammanföll dessutom med ökade tillverkningskostnader för klädbolagen och allt som allt ledde utvecklingen till stora lönsamhetsproblem för många bolag.

RNB tillhör den skaran, tillsammans med bland andra Kappahl. Odd Molly och Wesc har också fått se försäljningen minska kraftigt, men de har nästan inga egna butiker och tillverkar bara på order så lönsamheten påverkas inte på samma sätt.

RNB har haft problem en längre tid nu, främst med kedjorna JC och Brothers som turats om att redovisa svag försäljning och dålig lönsamhet. Barnklädeskedjan Polarn O. Pyret har hittills varit den stabila och lönsamma kärnan i RNB, men i torsdagens vinstvarning konstaterar vd Magnus Håkansson att även Polarn O. Pyret känner av konkurrensen från framför allt sporthandeln.

Sport och fritid har under de senaste åren varit den del av den traditionella detaljhandeln som haft bäst utveckling, inte minst tack vare att den kunnat sno marknadsandelar från klädbutikerna. Enligt HUI:s senaste bedömningar väntas branschen även vara fortsatt framgångsrik i år.

På börsen är det Fenix Outdoor som kan representera branschen och de hade också ett betydligt bättre första halvår än många andra klädbolag. I Sverige ökade Fenix sin totala omsättning med 12 procent och kedjan Naturkompaniet ökade med 15 procent jämfört med i fjol.

Men även om sport och fritid ökar som bransch så sker det även i det segmentet en våldsam expansion av antalet aktörer och antalet butiker. Nya spelare som XXL Sport, Decathlon och Usports har tagit upp kampen med etablerade aktörer som Stadium, Intersport och Team Sportia. Så de enskilda kedjorna lär få känna av en ökad konkurrens och press på marginalerna framöver även om branschen som helhet fortsätter växa.

Konkurrensen bland sportbutikerna är dock än så länge ingenting jämfört med den som råder mellan hemelektronikhandlarna. Elektronik är den bransch som räknat i försäljningskronor gått klart sämst de senaste åren. Kampen mellan de båda bjässarna Elgiganten och Media Markt har redan skördat ett offer i form av OnOff som gick i konkurs för ett drygt år sedan.

Kriget förs huvudsakligen med priserna som vapen vilket fått till följd att omsättningen i branschen fallit kraftigt trots hyggliga volymer. Lönsamheten i branschen är så pressad att kedjorna nästan inte tjänar några pengar alls på själva produkterna längre utan gör sina små vinster på försäkringar och lån.

Hemelektronikbranschen är också ett område där konkurrensen från e-handeln är extra kännbar. Det är dock en trend inom hela detaljhandeln att e-handeln tar marknadsandelar från butikerna. Ofta är det nya aktörer som skapar sig starka positioner på nätet och de etablerade aktörerna investerar som regel hårt för att slå vakt om sina marknadsandelar.

I sällanköpshandeln är det e-handeln som, tillsammans med sport- och fritidsbranschen, driver tillväxten. Näthandlaren Cdon visade exempelvis en organisk tillväxt på 33 procent första halvåret i år.

Den trenden återfinns i alla branscher, så även bygg- och järnhandeln som är ett område som brukar påverkas tidigt vid en sämre konjunktur. Branschens försäljning har backat ett par procent under första halvåret i år och precis som i så många andra branscher så är det fler butiker som slåss om en allt mindre kaka.

Byggmax, Bauhaus, K-rauta och Hornbach är bara några av alla aktörer som satsar på fler butiker i Sverige. Lägg därtill bolag som Swedol, Jula, Clas Ohlson, B&B Tools, Biltema och det finns en viss doft av överetablering även i bygg- och järnhandeln.

Bygghandeln har det gemensamt med möbel- och elektronikhandeln att folk i högre utsträckning lånar för att köpa. Inte sällan sker inköpen i samband med en flytt eller renovering. När arbetet är klart köps sedan nya möbler och hemelektronik. Därför påverkas dessa sektorer tidigt i konjunkturen och de är också känsliga för utvecklingen av bopriserna.

En trögare bostadsmarknad med hårdare utlåningskrav från bankerna gör sitt till för att dämpa lusten att göra större inköp. Det påverkar bland annat husvagnsbranschen där efterfrågan rasat med drygt 20 procent i år. Men även på mindre inköp som kläder dras det uppenbarligen in.

Det största hotet mot den svenska detaljhandeln för närvarande ligger i ökade varsel på arbetsmarknaden och fallande bopriser. De båda hänger så klart ihop och även om varslen hittills varit överraskande låga så skulle en förvärring av eurokrisen kunna ändra läget snabbt.

Generellt är fortsatt försiktighet kring börsens handelsaktier är att rekommendera.