Hur ska vårt pensionssystem fortsätta att vara hållbart? En viktig förändring för att öka hållbarheten var pensionsreformen på 90-talet. I slutet av 1980-talet insåg politikerna att det förmånsbaserade pensionssystemet, som var kopplat till prisutvecklingen i samhället, var alldeles för dyrt och ekonomiskt ohållbart. Särskilt som Sverige framöver skulle få en allt högre andel pensionärer som skulle leva allt längre.

Pensionssystemet reformerades 1999 till att bestå av dagens tre delar; en inkomstbaserad del i det allmänna pensionssystemet inklusive premiepensionen plus tjänstepension och eventuell garantipension för dem med låg inkomst.

Det var en enorm förändring, men pensionssystemet hållbarhetsproblematik är långt ifrån löst. Som bekant behöver vi också höja pensionsåldern för att systemet ska hålla, något som socialförsäkringsminister Ulf Kristersson kallat för nästa stora pensionsreform. Enligt Pensionsmyndigheten behöver vi jobba två tredjedelar av den extra livslängd vi har idag.

I förra veckan stack samma myndighet ut hakan genom att påpeka att om vi bara jobbar denna extra tid, så behöver vi inte lyssna till det som Pensionsmyndigheten kallar "livbolagens och bankernas propaganda" om att vi även måste spara mer. Vi kommer då ändå få cirka 75 procent av vår slutlön i pension, skrev myndighetens chef för pensionsutveckling Ole Settergren i den debattartikel.

Utspelet ogillas givetvis av livbolagen, som vill att folk ska spara mer. SEB tog tillfället i akt att på ett seminarium i Almedalen i Visby bemöta Pensionsmyndighetens prognos,

"Jag tycker Pensionsmyndighetens prognos gränsar till naivitet", säger Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

"Att som Pensionsmyndigheten skapa en tumregel som bygger på att man börjar arbeta vid 23 års ålder och sedan jobba heltid i 45 år efter det är väl häftigt", fortsätter Jens Magnusson.

SEB anser att vi både måste arbeta längre och spara mer. På sitt seminarium lanserade banken en rad förslag i syfte att öka pensionssparandet. Bland annat vill man ta bort skatt på utbetalning från privat pensionssparande. SEB anser dessutom att utbetalning av pensionssparande ska kunna ske först vid 65 års ålder.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson verkade måttlig intresserad av förslagen och ville heller inte ge något rakt svar på vem som har rätt. Behöver vi bara koncentrera oss på att arbeta mer, som Pensionsmyndigheten förespråkar, eller måste vi komplettera längre arbetsliv med ökat sparande, som SEB hävdar?

"Det offentliga har inte och ska inte ha någon åsikt i frågan vad du gör med dina pengar. Det offentliga har bara en åsikt om de allmänna systemen. Där kan vi säga att tjänstepensionen har blivit och kommer att fortsätta vara en mycket viktig del av pensionen", säger Ulf Kristersson.

Om vi omformulerar frågan; tror du att det kommer behöva sparas mer på individnivå för att pensionssystemet ska vara hållbart?

"Det går inte att svara på, det är så individuellt. Det jag menar är att pensionsinformationen måste bli tydligare så att var och en kan fatta sina egna beslut om han eller hon behöver spara mer. Det måste bli mer transparent och lättare att veta vad man kommer att få i pension i framtiden", säger Ulf Kristersson.