Börsuppgången i slutet av juni visade sig bara vara lugnet före stormen. Finansoron återvände i juli med full kraft och har sedan dess raderat ut stora världen på de globala aktiemarknaderna.

Världsindex har sedan juli fallit med nästan 7 procent, räknat i svenska kronor. Men spridningen är stor mellan världens börser. Det skiljer faktiskt nästan 70 procentenheter i avkastning mellan den sämsta och bästa börsen, och det under bara drygt 4,5 månader.

Stockholmsbörsen som brukar gå starkare än många andra aktiemarknader när det är positivt har fått mer stryk än världsindex. Men med en nedgång på knappt 20 procent ligger Sverige långt ifrån de verkliga bottennoteringarna.

Föga förvånande är det den grekiska börsen som toppar förlorarlistan. Nedgången ligger på nästan 55 procent. Mer förvånande kanske världens näst sämsta börs är, den österrikiska. Där har det breda indexet fallit med nästan 40 procent, medan bolag som är klassade som tillväxtbolag har gått ned med drygt 50 procent.

En förklaring är att bolagen på den österrikiska börsen har starka kopplingar till Östeuropa. Dessutom är många Östeuropeiska bolag noterade på börsen i Wien.

Börsen i Ungern har gått nästan lika illa som den i Österrike, och fallet sedan juli kan summeras till drygt 37 procent. Det är lite sämre än den Ukrainska som har backat med drygt 35 procent. Lika illa har det gått för de portugisiska småbolagen, medan det breda Portugalindexet bara har fallit med drygt 20 procent.

När vi förflyttar oss uppåt i listan, som består av drygt 1 100 olika MSCI index passerar vi cirka 1 050 index innan vi når nollstrecket. Runt minus-25-strecket finner vi börsen i Argentina. MSCI Euroindex, som mäter utvecklingen för de länder som har euron som valuta har tappat 20 procent.

Norden har klarat sig bättre och MSCI Nordenindex har fallit 15 procent. Sverige ligger något sämre till än övriga nordiska länder och har tappat 17,5 procent. Går vi upp ytterligare 5 procentenheter finner det breda Afrikaindexet, MSCI Afrika, på minus 10 procent. Det är dock en bit upp till världsindex som har gått ned cirka 7 procent.  Amerikanska stora bolag ligger på plus minus noll.

I topp med en avkastning på drygt 15 procent hittar vi aktiemarknaden i Peru.  På den svenska fondmarknaden finns det dock ingen renodlad Perufond. Det närmaste man kan komma är en bred Latinamerikafond. Peru är dessutom en mycket liten aktiemarknad och utgör drygt 0,15 procent av världsindex och drygt 3,5 procent av det samlade börsvärdet i Latinamerika.

På andra plats med en värdestegring på drygt 14 procent finner vi Tunisien, och på tredje plats börsen i Qatar som har stigit knappt 14 procent. Den filippinska börsen ligger också bra till och placerar sig på en fjärdeplats med en värdestegring på 6 procent. Även femteplatsen intas av en högoddsare, Pakistan som har stigit knappt 5 procent.