Beslutsfattarna har

välkomnat den senaste tidens återhämtning för dollarn mot euron, bedömningen är att valutamarknaderna har ägnat för mycket uppmärksamhet åt kortsiktig ekonomisk svaghet och stressade marknader i USA och inte tillräckligt mycket uppmärksamhet åt utsikterna på medellång sikt för USA och Europa.

Enligt FT vill beslutsfattare

på båda sidor av Atlanten undvika en situation där dollarn faller för kraftigt, bara för att senare vända upp kraftigt när investerare inser att USA inte går mot recession och Europas ekonomi börjar mattas av. Sådana abrupta valutarörelser kan leda till instabilitet på finansmarknaderna.

Ledande företrädare

vill också undvika att en svagare dollar förstärker uppgången i oljepriserna. De tror inte att dollarn är det viktigaste skälet till att oljepriset stiger, men de är eniga om att dollarsvagheten ändå har bidragit uppgången i oljepriset.

Företrädare säger också

till Financial Times att G7:s kommuniké efter Washingtonmötet i april är viktigt. I kommunikén uttryckte G7 "oro" för "skarpa fluktuationer i stora valutor".

Enligt amerikanska

och europeiska företrädare signalerar kommunikén att de inte vill att dollarn ska försvagas och att dollarn redan har nått ett stadium där den är översåld, givet en trolig återhämtning i USA-ekonomin.

Tidningen skriver

att USA ännu står långt ifrån interventioner på valutamarknaden, eller att nå någon överenskommelse om önskvärda valutakursnivåer.

Men båda sidor

anser att fundamenta och centralbankernas hållning går i riktning mot relativ dollarstyrka. Fed har gått från räntesänkningar till att indikera paus samtidigt som ECB mjukar upp den hökaktiga tonen.

Financial Times skriver

vidare att centralbankerna inte har koordinerat den penningpolitiska hållningen för att hantera växelkursen. Men beslutsfattarna anser att kommunikation om förändringar i relativa fundamenta och penningpolitik kan vara effektivt.

Direkt