Skuldsiffran var också en viktig påminnelse om att tiden börjar rinna ut för den "Super-kommitté" bestående av sex demokratiska och sex republikanska kongressledamöter som har till uppgift att lägga fram förslag om budgetförstärkning på 1,2 biljoner dollar över en tioårsperiod. Kommande onsdag går tidsfristen för kommitténs arbete ut.

Det har varit förvånande tyst kring kommittén sedan de fick uppgiften i samband med den uppslitande striden kring ett nödvändigt lyft av det amerikanska skuldtaket. Numera är man på väg även över det nya taket och kongressen beslutade under gårdagen om ny lagstiftning för att säkerställa att staten kan finansiera sin verksamhet åtminstone till mitten av december.

En orsak till den relativa tystnaden och marknadens brist på oro är, förutom det oerhörda fokuset på krisen i Europa, att ett antal sparåtgärder kommer att vidtas även om kommittén inte lyckas komma överens.

Kraftiga sparbeting kommer att drabba bland annat försvaret och myndigheterna som övervakar den inhemska säkerheten. Det blir dock inga omedelbara neddragningar utan det kommer framför allt att drabba utgifterna bortom årsskiftet 2012/2013.

Ändå är det givetvis viktigt att de amerikanska politikerna visar en förmåga att komma överens. Nedgraderingen av det amerikanska kreditbetyget som Standard & Poor´s genomförde på sensommaren motiverades just med att man inte såg hur amerikanska politiker skulle kunna genomföra de nödvändiga reformerna.

Även den här gången ser det ut att kunna kärva till sig i förhandlingarna. Flertalet republikaner motsätter sig varje form av skattehöjning för att komma till rätta med underskottet samtidigt som demokraterna, med president Obama i spetsen, vägra att skriva under varje överenskommelse som inte innehåller reformer även på inkomstsidan.

Det finns dock mer kompromissinriktade förslag ute till diskussion där ett förslag är att för var tredje dollar som sparas på utgiftssidan ska en dollar genereras på intäktssidan. Demokratiska röster har dock höjts för att relationen borde vara mer av 2 till 1.

Ett problem, redan innan ett förslag finns på bordet, är att flera bedömare, även inom kongressen, redan har förkastat ett sparbeting på 1,2 biljoner som alldeles för litet. Sparbetinget borde istället ligga kring 4 biljoner över en tioårsperiod för att den federala budgeten ska kunna balanseras på lite sikt.

Ytterligare ett problem är att tillfälliga skattesänkningar för löntagare samt förlängningen av arbetslöshetsunderstöd löper ut vid årsskiftet. Dessa måste förlängas och för att det ska kunna göras måste man hitta omedelbara besparingar på omkring 160 miljarder dollar inför nästa år.

Den akuta krisen i Europa har dock gjort att den amerikanska problematiken hamnat i skymundan. Dels har finansmarknadens aktörer haft annat att fokusera på, dels har den bidragit till att dollarn stärkts och de amerikanska räntorna sjunkit när placerare sökt sig till tryggare placeringsalternativ.

Några finansieringsproblem finns inte i USA utan snarare har den amerikanska positionen därmed stärkts och inflödet av kapital ökat. Den amerikanska 10-årsräntan ligger i dagsläget strax under 2 procent.

Visa av lärdomen från det som sker i Europa så finns det väl också förhoppningar om att amerikanska politiker visar sig mer samarbetsvilliga än tidigare. I en enkätundersökning är det dock bara 32 procent av aktörerna på finansmarknaderna som tror att "superkommittén" ska uppnå sitt mål.

Räkna därför med att den amerikanska statsskuldsproblematiken kommer att hamna mer i fokus under nästa vecka och troligtvis bli en följetong på finansmarknaderna under en tid framöver. Visserligen lite omväxling mot den numera enahanda rapporterringen om EMU-krisen men risken är att det bidrar till att dämpa riskaptiten på finansmarknaderna ytterligare.