Valutafel bakom Citis blixtkrasch?

Ett valutafel hos banken Citigroup – som tagit på sig upprinnelsen till måndagens blixtkrasch i framför allt de svenska, norska och danska storbolagsindexen – kan ha varit den utlösande faktorn till raset, skriver Financial Times i analyskolumnen FT Alphaville.

placera-redaktionellt-2021-050422omxblixtkrasch.png

4 maj, 2022

Hela bilden kring måndagens krasch, då framför allt de tre nämnda indexen rasade med upp till 8 procent innan återtag upp till i närheten av ursprungsnivåerna för raset kring 1,5-2 procent ned på några minuter, är fortsatt okänd.

Skvaller och rykten i marknaden gör dock gällande att den nu förmodat olycklige handlaren hos Citi som kom att utlösa raset haft för avsikt att sälja en korg med europeiska aktier. En ledtråd bakom varför just nordiska börser blev särskilt hårt drabbade av det okända feltrycket kan vara att dessa olikt de flesta aktier i de paneuropeiska indexen inte handlas i euro, vilket föranleder hypotesen om att det rört sig om ett valutafel.

"Kan Citi av misstag ha skickat en hel Europatrade i euro och således krossat allt som handlas i nordiska valutor?" frågar sig FT Alphaville.

Ett dylikt valutafel skulle kunna innebära att säljorder som kom ut på marknaden innehöll fel säljkurser som effektivt "åt upp" orderböckernas likviditet. Därefter följde i nästa steg en krasch när stop loss-funktioner löste ut och algoritmer gav raset nya ben nedåt i en kedjeeffekt när Citis säljordrar tuggat sig igenom marknaden.

Bland de aktier som utgör komponenter i exempelvis det svenska storbolagsindexet OMXS30 syntes dock stora avvikelser i storleken på enskilda aktiers nedgångar. Kinnevik var värst drabbat, 22 procent ned, Getinge föll 16 procent och Alfa Laval 15 procent. 20 av indexets 30 aktier var ned mer än 10 procent och vände.

I det ovan nämnda faktumet finns ytterligare ledtrådar att hämta till stöd för den hypotes FT Alphaville lyfter fram: Särskilt det faktum att flera av de aktier som inte enbart styrs av handeln i kronor på Stockholmsbörsen utan också via noteringar i andra länder, bolag som Astra Zeneca och ABB, klarade sig bättre.

Astra Zeneca bottnade redan vid 1 procent ned, Autoliv var ned med 3 procent och ABB sjönk 4 procent.

Aktier med i princip all handel i kronor såsom Assa Abloy, Hexagon och Swedish Match och de tidigare nämnda drabbades avsevärt hårdare.

Liknande mönster hittas i Danmark, där den till betydande del i utländsk valuta handlade Novo Nordisk-aktien inte drabbades lika hårt som Pandora, vars primära handel sker på Köpenhamnsbörsen i danska kronor.

Samma fel skulle potentiellt även kunna ha synts i schweiziska aktier. Men den schweiziska francen handlas närapå i paritet med euron i ett 1:1-förhållande, varför valutafelet inte blev alls lika synligt på Zürich-börsen, menar FT Alphaville.

Den svenska kronan handlades vid det aktuella tillfället till eurokursen 10:41, den danska kronan till 7:44 och den norska kronan till 9:93.

Det faktum att den europeiska handeln var ungefär hälften så stor som vanligt på grund av att Londonbörsen höll stängt och många handlare höll sig hemma kan också ha bidragit till en "perfekt storm" för att utlösa raset.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån