Bolåneräntorna har på ett år stigit i rask takt. I juni förra året låg reporäntan på rekordlåga 0,25 procent och bankernas bolåneräntor låg då kring 1,5 procent. Det gjorde att ett bolån på 2 miljoner kronor kostade 2500 kronor i månaden, och ett bolån på 3 miljoner kostade 3750 kronor i månaden.

Men på ett år har detta radikalt förändrats. Startskottet för Riksbankchef Stefan Ingves räntehöjningar gick i juli förra året och bankerna har inte varit sena med att höja bolåneräntorna.

Dessutom har räntegapet, det vill säga skillnaden mellan reporäntan och bankernas tremånadersränta, utökats. Tidigare har en tremånadersränta legat på cirka 1 procentenhet över reporäntan. Nu handlar det snarare om 1,5-2 procent.

Idag kostar ett bolån på 2 miljoner kronor med dagens tremånadersränta på 3,8 procent 6300 kronor i månaden, och ett lån på 3 miljoner 9500 kronor i månaden.

Det är stora ökningar på ett år. Som vi tidigare har skrivit i denna artikelserie om de stigande räntorna, så drabbas hushållen dubbelt av Riksbankens räntehöjningar. Räntehöjningarna ökar inflationen, som i sin tur äter upp löneökningarna. Det innebär att lönerna stiger långsammare än vad räntekostnaderna ökar.

För Evelina Andersson, 33 år, och Martin Pellebergs, 31 år, har räntehöjningarna dock inte svidit så mycket - ännu. Tillsammans med barnen Jesper, 4 år, och Olle, 6 månader, bor de i en lägenhet i Segeltorp, söder om Stockholm. Lånet på lägenheten ligger på cirka 1 miljon kronor, och hälften är rörligt med räntetak. 

Räntekostnaderna har hittills varit låga, men Evelina Andersson har ändå noterat att kostnaderna för lånen har ökat på senare tid.

"Men eftersom vi har ett så lågt lån nu så är kostnaderna ändå inte särskilt höga. Andra märker nog av de höjda bolåneräntorna mer än vi gör just nu", säger Evelina.

Hon och sambon Martin är dock väl medvetna om att läget kommer att förändras.

Trean i Segeltorp börjar nämligen bli för liten för familjen, som nu är på jakt efter något större. Det innebär att boendekostnaderna kommer att öka kännbart, eftersom de kommer behöva låna väsentligt mer än idag. Och på det de allt högre bolåneräntorna.

"Vi är beredda på att det nya lånet kommer att kännas mer i plånboken. Men som tur är så har vi under den här tiden av låga boendekostnader sparat en hel del. Vi kommer ta av vårt sparande, istället för att vara tvungna att spara in på resor och annat som vi gillar att göra", säger Martin Pellebergs.

De letar efter ett hus i Stockholms utkanter, med visst renoveringsbehov. Smärtgränsen för ett husköp säger de går vid cirka 3 miljoner kronor, och den verkar kunna stå sig. Bostadsmarknaden är dämpad. Visningarna de hittills har varit ensamma på, och mäklarna har till och med ringt familjen och bett dem komma och titta på ett visst hus.

För ett köp på 3 miljoner skulle de behöva låna cirka 2,5 miljoner kronor. Med hela lånet rörligt (tremånadersränta) skulle det innebära en bolånekostnad på cirka 8000 kronor i månaden. Men för familjen känns ett hundraprocentigt rörligt bolån allt för osäkert i en tid då bolåneräntorna tycks vara stadigt på väg upp.

"Vi vet att ett rörligt lån har lönat sig på lång sikt. Men är man som vi en småbarnfamilj så känns osäkerheten att ha allt rörligt just nu för stor. Det är skillnad om man bor ensam i ett hushåll, då kan man vara mer flexibel. Men vi har barn - för oss bara får inte boendekostnaderna bli för höga", säger Evelina Andersson.

Hon fortsätter:

"Så länge vi är en småbarnsfamilj och det känns osäkert hur mycket räntorna kan stiga så känns det tryggast att binda en stor del av lånet. Annars känns det som att man spelar rysk roulette utan att ordentligt kunna spelet".

Så mycket har bolånekostnaderna ökat på ett år, maj 2010/maj 2011: