Dagens svenska inköpschefsindex för industrin kom in på en betydligt högre nivå än väntat. Analytikerna hade räknat med att indexet skulle ha sjunkit till 47,5 i spåren på eskalerande eurokris och tydliga tecken på en dämpning i den globala tillväxten. Istället överraskade indexet med att i juli stiga till 50,6 och därmed åter hanka sig över 50-strecket som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Det mest glädjande i uppgången är att det framför allt är orderingången och produktionssiffror som bidrar till uppgången, vilket ökar chansen till ännu bättre index framöver, medan sysselsättning och leveranstider indikerar att företagen fortfarande befinner sig i ett svårt läge.

Sommarsiffror är dessutom genuint svårtolkade och icke-säsongrensat sjönk indexet till 45,8 i juli. Dessutom har motsvarande index för andra delar av världen snarare varit åt det lite svagare hållet och då är det svårt att tro en exporttung svensk industri med allt starkare krona skulle gå åt andra hållet. I alla fall inte mer än temporärt.

Ändå lär dagens inköpschefsindex, tillsammans med annan färsk statistik, att få konsekvenser för såväl hushåll som företag.

Vi ser redan att kronförstärkningen har fått förnyad fart sedan siffrorna släpptes. En euro handlas nu kring 8,32 kronor och handelsvägt (TCW-index) är kronan numera på väg mot toppnivåerna från mitten av 1990-talet. Den högst troliga utvecklingen är att kronan kommer att fortsätta att stärkas och en euro neråt 8 kronor ligger definitivt i korten.

Dagens siffra lär också betyda att vi får vinka adjö till den räntesänkning vi och många med oss hade räknat med att Riksbanken skulle leverera i början av september.

För när Riksbankens medarbetare nu börjar återvända efter semestern och påbörja arbetet med en ny prognos för svensk ekonomi ser flera saker bättre ut än inför den förra penningpolitiska rapporten.

BNP-siffrorna för andra kvartalet var betydligt starkare än väntat med en uppgång på 1,4 procent jämfört med första kvartalet. Riksbankens prognos om en BNP-ökning på 0,2 procent överträffades därmed med råge. Och trots att det var lagerökningar som förklarade i stort sett hela skillnaden mellan prognosen och utfallet så innebär det att prognosen för hela 2012 kommer att justeras upp rejält från de 0,6 procent som Riksbanken räknade med förra gången.

Att de direktionsmedlemmar som hittills stått emot kraven på räntesänkningar skulle byta fot mot bakgrund av uppjusterade prognoser och något bättre konjunktursignaler förefaller högst osannolikt.  För att så ska ske krävs att konjunkturbilden hinner skifta rejält åt det negativa hållet under den kommande månaden.

En viss betydelse har säkert de penningpolitiska beslut som Federal Reserve respektive ECB tar ikväll respektive imorgon men Riksbanken har tidigare visat sig ganska okänslig för andra centralbankers göranden och låtanden.

Den allt starkare kronan och en inflation långt under målet på två procent är möjligen det som man skulle kunna hänga upp en räntesänkning på. Men kronförstärkningen tar viss tid att få genomslag och en kronförstärkning ligger dessutom i linje med det allt högre internationella kraven om att länder med stora överskott måste minska dessa för att vi ska komma till rätta med de internationella obalanserna.

Nu senast är det IMF som pekar ut Sverige som en av de största "överskottssyndarna" och dessutom pekar ut en kronförstärkning som ett av medlen för att komma till rätta med problemet. Ett argument som säkert observerats av en gammal IMF-medarbetare som Stefan Ingves.

Så vår nya analys landar i att Riksbanken avstår en räntesänkning på det penningpolitiska mötet den 5-6 september, men i och med att vi tror att den senaste veckans siffror bara handlar om temporära uppgångar så lär räntesänkningar ändå bli aktuella senare under hösten.