Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande men sårbarheter består, däribland att hushållens skulder fortsätter att utvecklas åt fel håll.

Det skriver Finansinspektionen, FI, i sin Stabilitetsrapport på torsdagen.

"Jag kommer att bjuda in verkställande direktörerna för de åtta största bankerna för att följa upp bolånerapporten och diskutera bankernas syn på de senaste årens kraftiga skuldökning", säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar.

Enligt FIutgör hushållens skuldsättning i nuläget inte något direkt hot mot den finansiella stabiliteten, men skulderna har fortsatt att öka vilket gör ekonomin sårbar för störningar.

FI konstaterar att bostadspriserna ökar långsammare än under 2015, men givet att bostadspriserna har ökat snabbt under flera år finns en risk för att de kan falla tillbaka kraftigt. Trots en mer dämpad bostadsprisutveckling växer hushållens skulder fortsatt snabbt och andelen hushåll med höga skulder i förhållande till sina inkomster ökar.

Hushållens skulder har stigit snabbare än inkomsterna under flera år, och skulderna består främst av bolån. Hushållen har samtidigt stora tillgångar och ett högt sparande och bedöms klara sina bolånekostnader även vid en lågkonjunktur eller högre räntor. Risken för att bankerna ska göra stora förluster på bolånen är därför begränsad.

Högt skuldsatta hushåll är därför i första hand en risk för den ekonomiska stabiliteten eftersom de kan dra ned sin konsumtion vid ett boprisfall eller annan störning och på så vis förvärra en lågkonjunktur.

FI har sedan 2010 vidtagit flera åtgärder för att minska riskerna kopplade till kreditmarknaden, som bolånetak och amorteringskrav.

FI vill även kunna införa ett skuldkvotstak för att hindra att de makroekonomiska riskerna kopplade till hushållens skuldsättning ökar mer, men saknar i dagsläget befogenheter att vidta denna åtgärd.

"Det är därför viktigt att FI skyndsamt får sådana befogenheter", skriver FI.

FI:s data över hushåll med nya bolån visar att sambandet mellan ett hushålls belåningsgrad och dess skuldkvot är svagt. Det finns alltså hushåll som främst är känsliga för försämrade balansräkningar och hushåll som främst är känsliga för försämrade kassaflöden.

Internationella erfarenheter visar att både typer av känslighet kan göra att hushållen drar ner på sin konsumtion om ekonomin drabbas av störningar.

"Ett skuldkvotstak som motverkar att hushåll tar stora kassaflödesrisker kan därför vara ett bra komplement till FI:s tidigare åtgärder som främst påverkar hushållens balansräkningsrisker", skriver FI.

FI har tillsammans med Konjunkturinstitutet analyserat effekterna av ett skuldkvotstak för nya bolån motsvarande fem, sex och sju gånger hushållets disponibla inkomst.

Analysen visar att de flesta varianter som analyseras har relativt små effekter på både skulder och konjunkturen om bostadspriserna utvecklas enligt FI:s huvudscenario, där bostadspriser och inkomster växer ungefär lika snabbt. Ju större begränsning en reglering innebär desto större blir även effekten på konjunkturutvecklingen.

Enligt FI:s huvudscenario blir hushållens skulder 1,7-5,7 procent lägre efter tre år jämfört med om inget skuldkvotstak införs. Samtidigt blir BNP-nivån 0,3-1,0 procent lägre. På tio års sikt dämpas skulderna med 5,4-13,2 procent.

Om bostadspriserna däremot skulle öka snabbare än inkomsterna under ett antal år skulle de olika skuldkvotstaken innebära en större begränsning av skuldökningen. I ett scenario där bostadspriserna fortsätter att öka i samma takt som de senaste tre åren skulle de olika skuldkvotstaken innebära att skulderna blir 2,0-6,1 procent lägre efter tre år jämfört med om inget skuldkvotstak införs. På tio års sikt dämpas skulderna med 8,8-17,2 procent, skriver FI.