Börsen utvecklas aldrig lugnt och jämt som man skulle önska. Istället kantas utvecklingen av upp- och nedgångar. De tenderar också att ha blivit kraftigare de senaste åren. Konjunktursvängningarna har också blivit snabbare, vilket leder till en ökad takt i den så kallade sektorrotationen, det vill säga att man byter investeringar mellan olika branscher beroende på konjunkturläget.

Detta är något som ställer större krav på fondförvaltarna. Förutom att veta vilka aktier som är bra, måste de också vara duktiga på att förhålla sig till vart i konjunkturen börsförväntningarna ligger och vilka branscher och sektorer har gynnsammast förutsättningar.

Det finns en uppsjö av olika sätt att bedöma förvaltarnas skicklighet. Absolut avkastning är det vanligaste. Bäst är den fond som har stigit mest. Men då missar man att ta med risken, som för många är nästan lika viktig.

Men risken kan mätas och definieras på olika sätt, ett vanligt sätt är som standardavvikelse. Men om inte risken sätts i relation till avkastningen så säger den inte så mycket. Det finns en mängd olika riskjusterade avkastningsmått, och de kan beräknas på olika tidsperioder.

Placera.nu har vägt samman de tre vanligaste riskjusterade avkastningsmåtten, Jensens Alfa, Treynors kvot och Sharpekvot, och vi har gjort det för svenska aktiefonder under både ett och tre år. Att vi tar två perioder beror på att vi har fonder som har gått bra både på kort tid och lite längre sikt.

Sharpekvoten är kanske det vanligaste måttet och beskriver hur mycket avkastning per total risk som förvaltaren har presterat. Enligt modern portföljteori vill en rationell placerare alltid uppnå så hög avkastning per risk som möjligt. I Sharpekvoten används standardavvikelsen som riskmått.

Treynors kvot liknar Sharpekvoten, men som risk används fondens betavärde. Beta är ett mått på fondens känslighet för svängningar i marknaden som fonden placerar på. I teorin är betavärdet för en indexfond är väldigt nära 1. Det betyder att när börsindex går upp går fonden upp lika mycket. En fond som har ett betavärde på 2 går dubbelt så bra som börsen vid uppgång, men även dubbelt så dåligt vid nedgång.

Jensens Alfa mäter fondens faktiska utveckling jämfört med den förväntade utvecklingen baserat på risken mätt som beta. En fond som har ett betavärde på 1,2 borde stiga med 12 procent om börsen stiger med 10 procent. Stiger fonden med mer än 12 procent har den ett positivt Jensens Alfa. Det är bra och visar, enligt teorin, att förvaltaren har skapat ett mervärde för sina andelsägare.

Vi har rankat de drygt 120 svenska aktiefonderna som har funnits i tre år på tre respektive ett år på de tre olika måtten. Sedan har vi räknat ut ett medelvärde på de sex rankningsresultaten. Ju lägre, desto bättre.

Det är framför allt två fonder som sticker ut. Den ena är Carnegie (fd HQ) Sverige Select  och den andra är Cliens Absolut Aktie Sverige (fd Catella). Sett över tre år erhöll båda fonderna 4,7 i rank, vilket placerade dem på delad tredjeplats.

Sett över ett år fick de så låga siffror som 1,3 respektive 1,7 i medelrank på de tre nyckeltalen. Det placerade dem på första respektive andra plats. När vi viktat samman rankingen för ett och tre år kommer fonderna på första och andra plats.

Carnegie Sverige Select  och Cliens Absolut Aktier Sverige har en hel del gemensamt. Båda investerar brett både i stora och i mindre bolag. Båda fonderna är absolutavkastande och tar således en mycket liten hänsyn till index i sin förvaltning. De har både en fast och en prestationsbaserad avgift. De är relativt små, fondernas kapital uppgår till drygt 200 miljoner kronor vardera.

Förvaltarna Simon Blecher (Carnegie) och Gunnar Håkanson (Cliens) har stora friheter, båda fonderna är specialfonder och kan ta större positioner i enskilda bolag än vad traditionella aktiefonder kan. Simon Blecher kan investera upp till 30 procent av fondens kapital i ett bolag. Dock har han inte utnyttjat den möjligheten. Som mest har han legat med 12 procent i ett bolag.

Gunnar Håkanson kan också gå in tungt i ett enskilt bolag, regelverket säger 25 procent. Men han har aldrig utnyttjat det utan ligger kring 10 procent i sina tyngsta innehav. Däremot kan Gunnar Håkanson arbeta med ränteplaceringar och placera upp till 50 procent i räntebärande värdepapper. Men så långt går han sällan, utan har som mest lagt drygt 15 procent i ränta. Han jobbar hellre med defensiva aktier under nedgångsfaser och mer offensiva aktier under uppgångsperioder.

Placera.nu har tidigare skrivit köpanalys på en av Gunnar Håkansons andra fonder, blandfonden Cliens Allokering Sverige, läs den analysen här.

Men det var då fonderna låg under Catellas fondparaply och hette Catella Institutionell Absolut Aktier. Sedan årsskiftet har Gunnar Håkansson tillsammans med Jonas Gustafson och några andra medarbetar från Catellatiden startat eget.

Sedan nyår har Cliens sänkt minsta investering till 10 000 kronor från 1 miljon kronor, vilket gör att den passar privatsparare. Fondbolaget har också öppnat fonden för daglig handel. Carnegie Sverige Select är fortfarande månadshandlad och minsta investering är 250 000 kronor.

För småsparare finns ett annat hinder. Just nu finns ingen av fonderna i "detaljhandeln", det vill säga  på Avanzas eller Nordnets plattformar.

Det är osäkert om Carnegie Sverige Select kommer säljas på annat sätt än direkt via Carneige. Enligt, Peter Gullmert, försäljningschef för Carnegie Fonder kommer den inte ut på andra plattformar, men enligt förvaltaren Simon Blecher kanske den kommer.

För Cliens Absolut Aktier Sverige är det bara en tidsfråga innan den kommer upp på Avanzas plattform. Vad placera.nu erfar är det bara fråga om lite administration kvar. Självklart återkommer vi om det.

----

Cliens Absolut Aktier Sverige kom upp på Avanzas plattform den 9 februari, dagen efter publiceringen av denna artikel.