Det gäller vare sig det handlar om satsningar på utbildning eller försvaret, sa han vid en pressträff på torsdagen.

På en fråga om vilka skatter som kan behöva höjas svarade finansministern först att han inte vill höja skatter, men sade senare att det finns "ett antal skatter man kan se över".

"Jag vill inte höja skatter, jag tror nycken är försiktighet, hushållning och återhållsamhet. Utgångspunkten är att nya eventuella reformer bör vara finansierade med skattehöjningar eller omprioriteringar för utgifterna, det gäller oavsett om vi talar om utbildning eller försvaret", sade han och lyfte fram höjd alkoholskatt som ett exempel på skatter som kan höjas.

Han sade att regeringen i huvudsak bör stötta tillväxten 2014 och därefter låta överskotten komma tillbaka. För 2016 och 2017 ser regeringen en starkare utveckling, och då handlar det mer om att värna de offentliga finanserna så att Sverige kommer tillbaka till överskott.

Finansministern sade att det är lite större osäkerhet än vanligt för utsikterna i de offentliga finanserna. Det hänger främst samman med hur utgifterna för migration och sjukskrivningar utvecklas.

Han sade att betydande utgiftsökningar riskerar att påverka det kvarvarande reformutrymmet, exempelvis påverkar kriget i Syrien och flyktingströmmarna därifrån (här kan kostnaderna behöva justeras upp med 2-3 miljarder kronor) samt sjukskrivningarna, som ökar. När det gäller sjukskrivningarna har regeringen hittills inte sett att de ökar mer än prognos, "so far så good", sade Anders Borg och tillade att detta sker mot bakgrund av kraftig upprevidering av kostnaderna för
sjukskrivningar i höstas.

På inkomstsidan ser regeringen att fler i arbete ger mer skatteintäkter, men å andra sidan talar "sättningen på industrisidan" och taxeringsutfallet för 2012 för lite lägre intäkter från företagssidan. Sammantaget ser regeringen en viss nedåtrisk för prognoserna för statsfinanserna i höstbudgeten.

Det som regeringen måste fokusera på framöver är investeringar i utbildning, fler vägar in för grupper som har svårt att få jobb samt reformer för fler bostäder, betonade Anders Borg.

Finansministern sade att han hade trott att regeringen skulle behöva revidera ned sina prognoser, men sammantaget är det rätt små förändringar för såväl 2013 som 2014. Beträffande lagren har det skett en "rätt påtaglig förändring", men det som avvikit mest i förhållande till budgetpropositionen är utvecklingen på arbetsmarknaden; både sysselsättning, arbetade timmar och arbetslöshet. De har utvecklats starkare, trots att det inte har gått så lång tid sedan
budgetpropositionen.

Han konstaterade att pappersindustrin genomgår en svår strukturkris, detta tynger industrin liksom uppbromsningen i Kina som lett till sättningar för gruvindustrin. Detta har lett till en relativt svag utveckling under hösten, men vi vet inte om det är strukturkriser eller en mer traditionell sättning för exportsektorn, sade han.

Han sade att han ser viss nedåtrisk i de offentliga finanserna, jämfört med vid höstpropositionen. 2016 till 2017 kommer det att ske en mer betydande återgång till överskott, enligt finansministern.