Konjunkturinstitutets mätning av stämningsläget bland hushåll och företag visade på viss försvagning i september. Barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet från de två undersökningarna, sjönk från 95,0 i augusti till 94,6 i september. Visserligen en ganska marginell försvagning men barometerindikatorn ligger kvar en bit under det historiska snittet på 100. Det var dessutom ett utfall strax under analytikernas prognos på 95,3.

Barometerindikatorn ligger dessutom i linje med det tyska IFO-indexet, som är en liknande mätning av tillståndet i tysk ekonomi. Just tysk ekonomi har varit i stort fokus under senare tid och många bedömare befarar att den tyska ekonomin kan halka ner i en recession. Dessvärre ser det nu ungefär likadant ut i Sverige, även om få bedömare tror att det här är inledningen på en djupare lågkonjunktur. Det ska dock noteras att barometerindikatorn nu fallit med 16,7 enheter under det senaste året.

En titt på de underliggande detaljerna ger också en lite mixad bild av tillståndet i svensk ekonomi.  

Industrin

Industrins konfidensindikator steg från 95,6 till 96,7. Visserligen ligger indikatorn därmed kvar under det historiska snittet men det positiva är att vi nu ser små tecken på ett trendbrott från den branta nedgång som indikatorn befunnit sig i allt sedan sensommaren 2018.

Orderingången från både hemma- och exportmarknad har minskat något under de senaste tre månaderna men en påfallande stor andel av industriföretagen är fortfarande förhållandevis nöjda med nivån på orderstockarna. Så någon djupare industrikris är det knappast tal om. Mer negativt är att företagen minskat ner på antalet anställda och att neddragningarna väntas fortsätta framöver.

Läget är svagast bland företag i insatsvaruindustrin medan konsumtionsvaruindustrin går riktigt starkt.

Byggsektorn

Byggsektorn, som var lite av en förmodad krisbransch när vi gick in i 2019, fortsätter att utvecklas relativt väl. Här steg konfidensindikatorn från 100,9 till 101,8. Det är framför allt anläggningsbyggandet som går starkt men även husbyggandet utvecklas ungefär i linje med det historiska snittet. Det här får sägas vara en positiv överraskning och med fortsatt rekordlåga räntor under lång tid framöver kan nog efterfrågan fortsätta att utvecklas väl. Förväntningarna på orderingången är i alla fall optimistisk, både bland hus- och anläggningsbyggarna.

Tjänstesektorn

Om byggsektorn är den positiva överraskningen så är tjänsteföretagen den negativa. Här sjönk konfidensindikatorn från 96,1 till 94,6. Det förvånar oss lite eftersom inköpschefsindexet för tjänstesektorn hållit emot rätt väl under de senaste månaderna och steg till riktigt anständiga 54,1 i augustimätningen, klar över den 50-nivå som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Så vi väntar med att sätta någon form av krisstämpel på tjänstesektorn. I alla fall tillsvidare.

Detaljhandel och hushåll

För att försöka få en bild av hur hushållen mår respektive väljer att agera så måste man titta på utvecklingen för detaljhandeln och hushållen samtidigt. För det är stora skillnader i bilden som de förmedlar.

Konfidensindikatorn för hushållen fortsätter nedåt och landade på svaga 90,6 i septemberundersökningen. Den lägsta nivån sedan december 2012. Det är framför allt synen på svenksk ekonomi (makroindex) som tagit en brant vändning nedåt under de senaste två månaderna och nu noteras till 85,5. Men även synen på den egna ekonomin har försämrats och ligger nu på 95,1.

Den påfallande pessimistisk synen på ekonomin är faktiskt lite förvånande sett till fortsatt låg arbetslöshet, låga räntor, stabilare bostadsmarknad och hygglig inkomstutveckling. Det finns dock tydliga tecken på att hushållen är rädda för att den svenska arbetslösheten ska stiga framöver, vilket bidrar till pessimismen. Paradoxen i sammanhanget är att hushållen samtidigt anger att risken för att man själv blir arbetslös är låg. Den slutsats som vi drar från detta är att det är andra, externa faktorer som drar upp pessimismen än det hushållen upplever i sin egen närhet. Medierapporteringen i stort är det som Konjunkturinstitutet själva framhåller.  

För att ytterligare förstärka den lite paradoxala synen hos hushållen så rapporterar detaljhandeln om riktig hygglig utveckling i september. Konfidensindikatorn skuttade upp med hela 3,9 enheter till 105,9 i septembermätningen. Försäljningsvolymen har fortsatt upp men det finns samtidigt en viss oro för utvecklingen framöver.

Hushållen har i alla fall fortsatt att hitta in i butikerna och inte suttit hemma och deppat ihop.

Den sammantagna bilden som konjunkturbarometern förmedlar blir att svensk ekonomi visserligen går lite trögt men att det ändå inte är någon djupare svacka det handlar om. Men får hushållen rätt, vilket de får påfallande ofta, så lär konjunkturbilden förmörkas under slutet av 2019. Åt det positiva hållet drar att nedgången i industrin dämpats, även om riskerna fortsatt främst finns på nedsidan.