Den svenska inflationstakten blev betydligt lägre än väntat när aprilsiffrorna publicerades under onsdagsmorgonen. Inflationstakten enligt KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, landade på -0,4 procent. Även det bredare inflationsmåttet, KPI, låg på -0,4 procent i april.

Det är den lägsta inflationstakt enligt KPI som uppmätts sedan november 2009 och när det gäller KPIF har en sådan låg takt inte uppmätts någon gång under mätperioden 1988 – 2020.

Nu la inte Riksbanken fram någon direkt inflationsprognos i samband med det senaste penningpolitiska mötet då osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen bedömdes vara alldeles för stor. Vi får ändå förmoda att aprilsiffran skickar, i alla fall en liten, chockvåg genom banken.

Visserligen kan en stor del av inflationsnedgången förklaras av sjunkande priser på el- och drivmedel som påverkade inflationstakten nedåt med 1,3 procentenheter. Men även KPIF exklusive energi rörde sig nedåt och landade på 1,0 procent. Så även det måttet, som vunnit större popularitet hos Riksbanken som ett bättre mått på det underliggande inflationstrycket, ligger numera klart under Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

Priser på logi, rekreationstjänster och kläder har dessutom sjunkit i Corona-krisens spår men de prisnedgångarna motverkas av stigande priser på sådan som livsmedel, hushållsvaror samt sport- och friluftsutrustning.

Nu tror vi inte direkt att riksbanksdirektionen drabbas av någon akut skrämselhicka efter onsdagens inflationssiffror för april. Därtill är osäkerheten kring framtiden allt för stor. Däremot kan konstateras att Riksbankens långvariga problem med att få upp inflationen till målet ytterligare försvåras. Mot den bakgrunden är det svårt att se hur Riksbanken kommer att kunna höja räntan under överskådlig tid. Det lär i alla fall dröja till minst 2023 – 2024. Förutsatt att ekonomi tar rejäl fart under de närmaste åren.

Huruvida banken tar steget fullt ut och återvänder till negativ ränta känns mer osäkert. Enligt de signaler som kommit från banken, bland annat i samband med det senaste penningpolitiska protokollet, lutar de flesta i direktionen åt att räntor under nollstrecket snarast vore kontraproduktivt i dagsläget. Däremot är det nog högst aktuellt, både av realekonomiska och inflationsskäl, att utöka köpen av obligationer från dagens 300 miljarder kronor.

Det är inte troligt att Riksbanken törs sitta still i båten i samband med nästa räntebesked den 1 juli. Ett nytt stimulansbeslut kan dessutom komma redan innan dess.

På marknaden kan konstateras att den svenska kronan försvagats marginellt sedan inflationssiffran publicerades medan vi ser något större reaktioner på räntesidan.