Den kanske mest omtalade funktionen för grön vätgas är som drivmedel i elbilar. Hyundai var 2013 först ut med världens första kommersiella vätgasbil och 2015 kom Toyota ut med den omtalade Toyota Mirai. Likt en vanlig elbil som drivs av ett batteri släpper en vätgasdriven inte heller ut några avgaser medan den körs. En batteridriven bil måste dock laddas upp och har därmed en direkt påverkan på energiförbrukningen medan en vätgasbil istället behöver tankas.
Produktionen av vätgas sker med hjälp av elektrolys, processen som skapar den kemiska reaktionen mellan syrgas och vatten, som i sin tur kräver el för att sättas igång. Så länge denna framställs från förnybara energikällor klassas vätgastypen som grön.
Vätedrivet bänsle är dock inget nytt. Reaktionen mellan väte och syre som i sin tur bildar vatten erkändes av forskare redan under 1785 och det praktiska intresset för vätgas växte fram efter första världskriget. Oljekrisen under 70-talet gav också upphov till ökat intresse för den alternativa energidrivaren och General Motors sträckte sig så långt som att se en “vätgasekonomi” påväg, något som många redan under 80-talet trodde bara låg runt hörnet.
Visserligen har vätgas använts i stor utsträckning, men tillverkningsmetoden har baserats på fossila bränslen vilket producerar så kallad grå respektive blå vätgas. Idag är det just revolutionen för den gröna vätgasen som vi väntar på. Den utgör i dagsläget bara en procent av vätgasförsörjningen.
Dess moderna funktion kan alltså snarare lyftas fram som ett slags komplement till de förnybara energikällorna och är av stor betydelse för den rådande energiomställningen. I vätgastankar kan man lagra energi vilket löser ett av kärnproblemen med sol- och vindkraft, och med hjälp av bränsleceller kan man generera el och värme.
Enligt BloombergNEF kan grön vätgas bli billigare att tillverka än blå runt 2030, men att gå om grå vätgas som är den allra mest fossildrivna sorten, väntas inte ske förrän åtminstone 2050. Vätgas har så kallad låg densitet, vilket kort och gott innebär vissa svårigheter när det kommer till lagring. Det måste förvaras under högt tryck och kräver komplexa processer, vilket utgör de praktiska och ekonomiska utmaningarna med att implementera bränslet i större utsträckning.
De makroekonomiska svängningarna gör vätgasbranschen ännu mer utsatt, och analyserna för såväl marknaden som för enskilda bolag varierar kraftigt. I Sverige finns det idag fyra tankstationer för vätgas i drift, och överallt i världen är det påväg att sättas upp fler. Detta innebär ökad produktion av elektrolysörer, som tillsammans med vätgasbränsleceller utgör de två kärnkomponenterna som vätgasbolagen får slåss om att vinna marknadsandelar i.
Amerikanska Plug Power är en av de välkända vätgasaktörerna. I januari 2021 handlades aktien för mellan 60-70 dollar. Idag ligger företagets börsvärde på knappt 9 miljarder dollar och handlas för ca 15 dollar per aktie. När aktien dök var det till följd utav enorma förluster kopplade till pandemin, kombinerat med orimligt höga förväntningar på marknaden.
Samarbetet med giganterna Walmart och Amazon, två av världens största bolag som de försörjer med bränslecellssystem, kan vara den största drivkraften för det stora förtroendet som många har för bolaget. Plug Power har trots allt aldrig genererat vinst under sina över 20 år som verksamma.
Plug Power har det senaste året gjort enorma investeringar och i våras rapporterades rekordhög omsättning på 502 miljoner dollar. Dessutom meddelade bolaget att de står fast vid sina finansiella mål som tidigare satts för 2025. Bolaget förväntas vid det laget uppnå en omsättning på 3 miljarder dollar, 30 procent i bruttomarginal och 17 procent i rörelsemarginal. Fram tills dess planerar de att ha byggt upp den största produktionsanläggningen för grönt vätgas i Nordamerika, och i Danmark är de tillsammans med schweiziska H2 Energy på gång att bygga den allra största i världen, som väntas stå klar 2024.
Även i Asien där PlugPower genomgår stor expansion samarbetar man med Edison motors i Sydkorea, där det ska tillverkas vätgasdrivna elbussar som ska börja distribueras under första halvan av 2023. Förutom själva bränslecellsystemen ska man även tillhandahålla vätgasstationer och elektrolysörer i flera delar av Asien i partnerskap med SK Group (konglomerat i Sydkorea).
Förra året bildades även HYVIA i en joint venture tillsammans med Renault. De lätta kommersiella fordonen som lanserats i år finns i tre olika modeller.
NEL är ett annat renodlat vätgasbolag med storkunder som Nikola Motors, Everfuel och Iberdrola. Det Oslo-baserade bolaget med 26 miljarder norska kronor i börsvärde täcker hela värdekedjan vad gäller vätgaslösningar och levererar tankstationer och elektrolysörer över hela världen. För 2021 rapporterades en rekordhög orderstock på 1,2 miljarder norska kronor, en ökning på 25 procent sedan 2020 och mer än dubbelt så stor siffra jämfört med 2019. Den första kvartalsomsättningen för 2022 var dock lägre än vad analytiker förväntat sig, enbart något högre jämfört med Q1 2021 och dessutom lägre än det föregående kvartalet (Q4).
Likt dess amerikanska konkurrent har NEL haft en högst volatil resa på börsen. Även om de emellanåt genererar vinst på kvartalsbasis är verksamheter inom grön vätgas i dagsläget fortfarande oerhört kostsamma att driva. Men bolaget har satsat på att bygga upp stora anläggningar som inom snar framtid ska generera förbättrade resultat. Man menar just på att uppskalning och automatisering är vad som kommer att göra den väsentliga skillnaden, något som redan är på god väg att minska kostnaden per producerad enhet för NEL.
Tidigare i år öppnade man officiellt upp den nya fullt automatiserade elektrolysöranläggningen i Herøya. Fabriken är en av de största i världen och tillåter NEL's produktionskapacitet att bli ca tio gånger större än tidigare. I måndags (18/7) rapporterades dessutom en stororder värd ca 45 miljoner euro där produktion och leverans ska utgå ifrån den nya fabriken mellan 2023 och 2024. Ordern väntas ha en stor ekonomisk inverkan på verksamheten.
Plug Power och NEL är båda mycket volatila aktier som överlag tycks ha toppat och dalat tillsammans. Men medan aktiekursen för NEL rört sig åt samma håll som i början av årsskiftet har den amerikanska konkurrenten istället sjunkit med över 40 procent.
Global X Hydrogen är en ETF där NEL och Plug Power finns med bland de 20 största innehaven. Den börshandlade fonden inkluderar företag som på ett eller annat sätt involverar sig i väteproduktion. Naturligt nog skiljer sig nivån av specialisering bland bolagen vilket gynnar spridningsfaktorn.
När det kommer till P/S-talet befinner sig NEL på 31 och Plug Power på 17.
Konkurrensen är hård och utsikterna osäkra. Det är en spekulativ marknad som i längden kan växa rejält. Förutom de nischade specialisterna inom vätgasmarknaden återstår dessutom att ta hänsyn till den påverkan som de stora bolagen inom energiindustrin har, som exempelvis Linde och Baker Hughes.
Det finns en ordentlig uppsida att ta del av om man väljer ut rätt vätgasaktier, medan somliga menar på att marknaden ännu befinner sig för långt bort.