För att uppfylla FN:s ambitiösa klimatmål 2050 om klimatneutralitet krävs det investeringar på minst 140 000 miljarder dollar enligt Internationella energirådet IEA. Värt att poängtera är att IEA grundades 1974 som en konsekvens av oljekrisen 1973.
Den här artikeln kan du även lyssna på här. Kom ihåg att prenumerera på Placera Analys där alla våra inlästa artiklar finns i poddformat.
Det är en lång resa när fossila bränslen för transporter, uppvärmning och elproduktion ska ersättas med förnybar energi.
För att nå målen krävs en allt större efterfrågan på metaller och mineraler. Listan kan göras lång: Allt från ovanliga jordartsmetaller till litium, koppar och aluminium som är jordens tredje vanligaste metall.
Det är metaller som behövs för förnyelsebara energiprojekt som solpaneler och vindkraftsverk och inte minst en ökad användning av elektriska fordon.
Den globala elbilsmarknaden växer kontinuerligt med en årlig tillväxttakt på 22 procent och förväntas växa från 8 miljoner till 39 miljoner sålda enheter till 2030. 2040 spås nio av tio bilar som säljs att vara elbilar.
En elbil behöver upp till sex gånger så mycket mineraler som en konventionell fossildriven bil och det är bilbatterier som tar mineralerna i anspråk.
Den gröna omställningen kräver mer batterier för energilagring, men det är bilbatterier som står för den absolut största efterfrågan enligt IEA.
Placera har tittat närmare på några av nyckelmetallerna som behövs för elektrifieringen av bilar.
Aluminium är det tredje vanligaste grundämnet på jorden. Det används främst i konsumentprodukter, bildelar och byggnader och elektrisk infrastruktur.
Aluminium har egenskaper som hjälper till att sänka fordonens vikt, öka bränsleeffektiviteten och minska koldioxidutsläppen. Det förväntas också ha högre utnyttjande i bilbatterier över tiden på grund av dess hållbara och lätta natur.
Förutom aluminiums roll i elbilar är det en avgörande insatsvara för solpaneler och vindkraftverk. Kina är idag världens största aluminiumproducent. Det är för närvarande sanktioner på ryskt aluminium som står för drygt 5 procent av den globala produktionen.
Koppar är en betydande metall för hela den förnybara omställningen. Enligt analytiker är det en stor klyfta mellan utbud och efterfrågan på koppar och ser risken för ett strukturellt underskott. Den globala efterfrågan på koppar beräknas fördubblats fram till 2035. En efterfrågan som förväntas fortsätta att växa till år 2050.
De tre största producenterna av koppar är Chile, Peru och DR Kongo. De tre stora står för 46 procent av den globala produktionen.
Zink används till stor del som rostskyddsmedel vid galvanisering av stål eller järn och används för att stabilisera batterier. Zinkbatterier kan betraktas som ett alternativ till litiumbatterier och kan fungera som en viktig resurs för energiomställningen.
Zink står inför en intressant dynamik eftersom det är den enda metallen som upplever ett fall i utbud och efterfrågan. Efterfrågeminskningen beror till stor del på Kinas fastighetssektor. Minskat byggande i spåren av en orolig fastighetssektor har dämpat efterfrågan på stål, inklusive zinkbelagt galvaniserat stål.
Kinas Securities Regulatory Commission har planer på fem åtgärder för att stödja fastighetssektorn. Av dessa fem åtgärder är den viktigaste att tillåta icke-offentlig refinansiering för företag inklusive de som är noterade i Hongkong, vilket gör att användningen av zinkbelagt galvaniserat stål spås återhämta sig.
Litiums främsta användningsområden är för tillverkning av bilbatterier och för energilagringsteknik. Litiumbatterier erbjuder pålitlig, stabil och långvarig kraft till elbilar, hem och konsumentelektronik. Litium behövs för att producera praktiskt taget alla batterier som för närvarande används i elbilar och konsumentelektronik, eftersom det är både den lättaste metallen med ovanligt bra egenskaper.
Enligt IEA spås efterfrågan öka från cirka 500 000 ton litiumkarbonatekvivalent (LCE) 2021 till mellan 3 och 4 miljoner ton 2030.
Utbud och efterfrågan verkar vara balanserade på kort sikt. Långtidsprognoser säger att en ihållande brist är möjlig. Den nuvarande kapacitetstillväxten förväntas möta den förväntade efterfrågan fram till 2025 och potentiellt fram till 2030 om tillräckligt många återvinningsprogram blir tillgängliga.
Efter 2030 är förväntningarna att en obalans mellan utbud och efterfrågan kan driva upp litiumpriset. Värt att notera är att Teslas vd Elon Musk kommenterat att litiumpriserna redan har vuxit nästan 20 gånger priset sedan år 2012 utan obalans i utbudet.
Nickels historiska användningsområde är för tillverkning av rostfritt stål och elektronik. Nickel har också en ökad roll i energilagring för uppladdningsbara batterisystem.
Tillverkningen av nickel domineras av Indonesien, som producerar två gånger mer än den näst största leverantören, Filippinerna. Ryssland, Nya Kaledonien och Australien hör till de tre andra betydande producenterna.
Precis som för aluminium har det förekommit leveransproblem för nickel efter ryska sanktioner. Ryssland producerar runt 9 procent av världens nickel och nära en tredjedel av nickelsulfidmalmen som används för att producera nickelsulfatet som används i elbilsbatterier.
Den globala efterfrågan på nickel förväntas öka med 44 producent fram till 2030 på grund av den höga efterfrågan på bilbatterier. Efterfrågan efter det spås vara stark och fyrdubblas under de kommande 30 åren.
Kobolt är en annan viktig mineral som främst används i metallegeringar och batterier. Kobolt ökar batteritiden och energitätheten, vilket gör att batteristrukturen förblir stabil under hela dess livstid och ökar körsträckan för elbilar.
En begränsning som är unik för kobolt är att det inte finns någon dedikerad koboltbrytning. Det är en biprodukt av koppar- och nickelgruvor, vilket är en begränsande faktor på utbudssidan.
Brytning av kobolt är knuten till endast 20 länder i hela världen. Demokratiska republiken Kongo står för över hälften av världsproduktionen och Amnesty har rapporterat om barnarbete i samband med brytningen.
Finland är enda platsen inom EU där kobolt bryts i nämnvärd omfattning.
De senaste två åren har efterfrågan på kobolt var stor på grund av litiumjonbatterimarknadens snabba tillväxt och starka elbilsförsäljning. Efterfrågan förväntas fortsätta växa eftersom kobolthaltiga batterier är den teknik som många stora biltillverkare väljer.
Återvinning av de viktiga mineralerna är en annan viktig faktor för att efterfrågan ska tillgodoses och komma i bättre balans.
Placera lyfter fram tre fonder som investerarar kring temat gröna metaller och elbilsomställningen.
Fonden Thematica - Future Mobility Retail är en tematisk fond som i huvudsak investerar i elbilar och värdekedjan runt elbilstekniken.
Fonden har 47 investeringar kring temat framtidens mobilitet och huvuddelen av bolagen är klassificerade som små tillväxtbolag.
Den är klassad som en branschfond inom ny teknik av Morningstar, men 71 procent av innehaven hör hemma i råvarusektorn. Fonden består till 43 procent av småbolag och 20 procent medelstora bolag. Alla har en tillväxtbolagskaraktär.
Fondens tio största bolag väger 47 procent av fondens värde. Australiska bolag väger tyngst på 34 procent, följt av sydkoreanska bolag på 19 procent. Fondens tre största innehav är alla involverade i den gröna råvaran litium och väger tillsammans runt 20 procent. Det fjärde största innehavet är den australiska kobolt- och nickelproducenten Jervois Global på knappt 5 procent.
Fonden Atlant Green Tech Metals förvaltas av Mattias Gromark. Fonden fokuserar på företag som verkar inom prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning eller finansiering i framtagande av metaller som behövs för förnyelsebara energislag, energilagring eller till exempel eldrivna fordon.
Mattias Gromark
Metallerna är till exempel koppar, zink, nickel, silver, kobolt, litium med flera. Fonden strävar efter att enbart placera i bolag som bedriver sin verksamhet så att de ligger i linje med de hållbarhetskrav som ställs enligt den nya EU taxonomin, vilket reducerar klimatavtryck.
Fonden har 47 innehav och de tio största väger tillsammans 43 procent. Kanadensiska bolag utgör hela 48 procent följt av USA-bolag på 11 procent.
Spridningen för de tre största innehaven är bred. Kanadensiska uranbrytningsbolaget Cameco är fonden största innehav på 7,3 procent. Näst störst det Lithium America verksamma i Argentina och delstaten Nevada. Specialistkemibolaget Albemarle är fonden tredje största innehav.
Blandfonden AuAg Precious Green som förvaltas av Eric Strand och har 60 procent investerat i green tech-aktier via fyra delstrategier, som gynnas av en grön värld och elektrifieringstrenden.
Eric Strand
Övriga 40 procent investeras i ädelmetaller och består primärt av guld.
Totalt investerar fonden i 20 aktier med tre procents vikt i varje. En delstrategi är råvaror inom gröna metaller som väger 18 procent av fonden. Den andra delen som motsvarar 15 procent av fondens värde är i bolag som skapar förnybar energi.
Nästa delstrategi är energilagring och det sker inom batterilagring och bränsleceller. Den sista strategin handlar om effektivisering och återvinning av energi och är ett bredare område.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
