Att investera efter olika faktorer eller kvantifierbara egenskaper har sysselsatt investerarkollektivet under en lång period. Tanken är att hitta och identifiera företagsegenskaper som kan förklara skillnader i avkastning.

Listan över faktorer är lång, den innehåller bland annat tillväxtbolag, värdebolag, högutdelande bolag, utdelningsaristokrater, låg volatilitetsaktier och inte minst bolag som genomför stora aktieåterköp.

Enligt den amerikanska indexberäknaren S&P Dow Jones Indices har index S&P 500 Buyback Index som innehåller de 100 bolagen som gör de största återköpen varit en vinnande strategi, sett till avkastningen de senaste 15 åren. Överavkastningen har i genomsnitt varit 2,7 procent per år jämfört med det etablerade S&P 500 index.

Värt att notera är att den riskjusterade avkastning varit högre för S&P Dividend Aristocrats som innehåller bolag med en historik av minst 20 år med höjda aktieutdelningar.

S&P 500 Buyback Index innehåller de 100 bolag med den högsta aktieåterköpskvoten i S&P 500 index. Aktieåterköpskvoten är andelen kapital som bolaget använder för att köpa tillbaka aktier genom bolagets börsvärde.

De 100 bolagen med högst aktieåterköpskvot ingår i indexet som ombalanseras fyra gånger per år den tredje fredagen i januari, april, juli och oktober. Observationsperioden omfattar de senaste 12 månaderna. Indexet är likaviktat vilket innebär att varje bolag väger 1 procent och rör sig fritt under tre månader tills nästa ombalansering.

Man kan säga att aktieåterköpskvoten är en indikator på bolagens möjlighet att skapa aktieägarvärde till aktieägarna. Och strategin har varit en vinnare över en lång period, vilket skapat en allt starkare aktieåterköpstrend bland de noterade bolagen i USA och även globalt.

Med de ultralåga räntorna som genomsyrat finansmarknaden fram till för ett år sedan har bolagen i USA de senaste åren gjort rekordstora aktieåterköp.

Under 2021 köpte bolagen i S&P 500 index tillbaka aktier för rekordbeloppet 881,7 miljarder dollar, en markant ökning från 2020 som uppgick till 519,8 miljarder dollar, enligt S&P Globals data.

En betydande andel kommer från en handfull så kallade "återköpsjättar". Det är Apple, Googles noterade moderbolag Alfabet, Meta som är före detta Facebook, Microsoft och Bank of America. Tillsammans står de fem återköpsjättarna för en fjärdedel av de totala aktieåterköpen de senaste åren.

Varför genomför bolagen aktieåterköp?

Bolaget kan köpa tillbaka sina aktier eftersom ledningen anser att aktien är undervärderad och inte speglar bolagets riktiga värde.

Bolaget genererar ett stort överskott av kapital efter att man gjort de nödvändiga investeringarna för bolagets verksamhet. Bolaget har helt enkelt för mycket kapital och vill justera och optimera kapitalstrukturen.

Ett aktieåterköp är en transaktion där ett företag köper tillbaka sina egna aktier från börsen där aktierna är noterade, eller erbjuder sina aktieägare möjlighet att sälja sina aktier direkt till bolaget till ett fast pris. Och på så sätt för över kapital från bolaget till aktieägarna.

Att göra aktieåterköp är dessutom mer skattemässigt fördelaktigt för aktieägarna än en vanlig aktieutdelning, eftersom man slipper kapitalvinstbeskattningen.

En annan fördel med återköp av aktier är att det är lättare att justera än en vanlig utdelning. En sänkning av en utdelning kan tolkas negativt och brukar inte uppskattas av aktiemarknaden. Det är betydligt lättar för bolagsledningen att minska återköp av aktier utan samma reaktion.

Effekten av aktieåterköp är tydlig då det minskar antalet utestående aktier, vilket förbättrar vinsten per aktie och kassaflöde per aktie. Det gör också att värderingen mätt som p/e-tal sjunker.

Men det finns kritik mot aktieåterköp, bland annat att bolaget oftast köper tillbaka aktierna dyrt, och i vissa fall gynnar det bolagsledningen som kan ha bonusprogram knutet till ökad vinst per aktie. Ett annat argument är att det signalerar att bolaget inte är på en marknad med bra tillväxt.

Oavsett för och nackdelar har investerarna jublat över återköpsbolagen, vilket man ser tydligt i utvecklingen för S&P 500 Buyback index. Man bör dock lyfta ett varningens finger för att mätperioden för de 15 senaste åren har varit ovanligt gynnsam för de stora amerikanska teknik- och tillväxtbolagen som ingår i indexet. Och inte minst har det varit en lång period med nollräntor som sannolikt gynnat bolag med stora återköpsprogram.

Att allt fler amerikanska bolag genomför aktieåterköp har noterats av USA:s administration och de har precis lagt på 1 procent i skatt hos bolagen för aktieåterköp större än 1 miljon aktier. Det är en del av finansieringen i den nyligen sjösatta energiomställningsreformen IRL. Effekten av skatten diskuteras flitigt hos investerare.

Det finns det ett litet utbud av börshandlade fonder för den som vill investera i aktieåterköpsbolag och inte vill leta själv.

Jag har valt den börshandlade fonden Amundi S&P 500 Buyback UCITS ETF - EUR (C) med börskoden B500 och ISIN kod: LU1681048127. Det är en passiv fond som investerar och replikerar S&P Buyback Index.

Amundi S&P 500 Buyback UCITS ETF - EUR (C) består av en klar majoritet av värdebolag med hög utdelning. Andelen medelstora bolag är stor och utgör totalt 60 procent. Finanssektorn är störst på 24 procent, följt av sällanköpsvaror på 18 procent och tekniksektorn på 12 procent.

Under enskilda år och vissa tidsperioder levererar återköpsbolagstrategin lägre absolut avkastning än ett brett och vanligt aktieindex som S&P 500 index. Och risken mätt som standardavvikelse är högre.

Den senaste femårsperioden har Amundi S&P 500 Buyback UCITS ETF - EUR (C) stigit med drygt 66 procent, vilket är i nivå med S&P 500 index. Men som en riktig lång investeringsstrategi har det varit en bra placering det indikerar avkastningen för de senaste 15 åren.

Förvaltningsavgiften för Amundi S&P 500 Buyback UCITS ETF - EUR (C) är 0,15 procent. Det tillkommer courtage då en börshandlad fond handlas som en aktie över börsen. Och i vissa fall tillkommer en valutaväxlingsavgift om den börshandlade fonden är noterad utanför Stockholmsbörsen. Fonden förvaltas av den franska kapitalförvaltaren Amundi med huvudkontor i Paris.

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud