Så vet du vad räntefonden innehåller

Fonder Sparar du i högräntefonder och undrar hur den senaste turbulensen med AT1-obligationer eller 'coco bonds' påverkar dig? Då har du en diger uppgift framför dig. Placera reder ut varför det är så svårt att ta reda på en räntefond faktiskt innehåller.

Plötsligt dök ett nytt ord upp, coco bond, eller AT1-obligation. Det är en obligation med hög ränta som kan tappa delar av eller hela sitt värde alternativt konverteras till aktier om banken som ger ut den hamnar på obestånd. Obligationerna konverteras automatiskt om banken inte är tillräckligt kapitaliserad och har en evig löptid, även om de ofta löses ut efter fem eller sex år.

Det som hände med Credit Suisses AT1-obligationer var att de direkt blev värdelösa medan aktieägarna fick UBS-aktier på grund av att Schweiz har andra regler än EU.

”Det som hände på måndagen var att alla satt och kliade sig i huvudet och undrade om de missat något”, säger Maria Ljungqvist, ränteförvaltare på Aktie-ansvar.

”Jag satt och såg på skärmen hur Handelsbankens AT1-obligation sjönk 6 procent medan aktien steg.”

Att aktieägarna kommer billigare undan än obligationsinnehavarna är något som EU kritiserat hårt.

”Man kan inte dra undan mattan. Många, däribland Bank of England exempelvis, försökte gjuta olja på vågorna och lugna ner marknaden”, säger Maria Ljungqvist.

De senaste dagarna har AT1:orna stigit i pris, men de handlas fortfarande lägre än de gjorde före fredagen.

Det är en ingen vild gissning att få vanliga räntefondsparare ens visste vad AT1-obligation var innan turbulensen kring Credit Suisse. Än mindre anade de nog att de kunde finnas i de populära högräntefonderna.

De senare åren har obligationsfonderna blivit markant bättre på att redovisa kreditbetygen på innehaven. Men det är fortfarande svårt att bilda sig en uppfattning om vilka obligationer som fonden innehåller, utöver de kanske 10 eller 25 största innehaven som redovisas på fondsidorna.

Att dessutom bli varse om fondens obligationer verkligen är vanliga obligationer eller AT1:or är nästan omöjligt, om du inte har tillgång till en Bloombergterminal. Du är således helt i händerna på att fondbolaget serverar dig informationen, vilket de inte gör, något som kan konstateras efter att Placera tittat på de mest populära högräntefondernas hemsidor.

Placera har försökt ta reda på hur det ligger till med de tre högräntefonder som är populärast bland Avanzas kunder. Dessa fonder är Spiltan Högräntefond, IKC Avkastningsfond och Carnegie Corporate Bond.

Spiltan Högräntefond har 1,12 procent AT1-exponering i form av en Hoistobligation. IKC Avkastningsfond har desto mer, cirka 5 procent i AT1-obligationer och RT1-obligationer, vilket är motsvarande för försäkringsbolagen. Till skillnad från AT1-obligationerna rörde sig RT1-obligationerna knappt när marknaden skakade till.

Av IKC:s AT1-exponering kan nämnas SBAB, LF och Jyske och även ett par nischbanker som TF Bank och Nordnet.

”Svenska banker som vi lånar ut pengar till genom IKC Avkastningsfond har starka balansräkningar, stor kapitalbuffert och tjänar mycket pengar i skrivande stund”, säger Tore Landin, marknadschef på IKC Fonder.

Placera har sökt Carnegie Fonder för att fråga om deras innehav av AT1-obligationer, men de har inte återkommit.

Det är alltså svårt att som fondsparare veta hur fondernas exponering ser ut.

Spiltan högräntefond redovisar sitt fondinnehav i årsberättelsen, vilket betyder att den mest aktuella siffran är innehavet per den sista december 2021.

IKC fonders nyaste siffra är från halvårsskiftet 2022. Även Carnegie Fonder har med innehållet i sin Corporate Bond i sin halvårsrapport.

”De 10 största innehaven uppdateras månatligen hos Morningstar och distributörerna, hos vissa distributörer även de 25 största”, säger Tore Landin på IKC.

De 10 eller 25 största aktierna i en aktiefond säger mycket om den fonden. Frågan är om detsamma kan sägas om obligationsinnehaven i en räntefond. Inte minst för att fonderna ofta innehåller över 100 obligationer (där knappt någon obligation utgör mycket mer än 1 procent av fonden). Man kan också leka med tanken att obligationerna med sämre kvalitet och sämst likviditet kanske inte var och en utgör den största procentuella delen av fonden.

Om man vill ha en mer uppdaterad lista över fondernas innehav är ett tips att besöka hemsidan Fondtoppen.se. Fondtoppen är en sida som drivs som ett hobbyprojekt av en privatperson, den innehåller fondernas innehav som de redovisar varje kvartal till Finansinspektionen.

Det är tydligare och mer uppdaterad information än i års och halvårsrapporterna, eftersom hela namnen på obligationerna utskrivna, till skillnad från fondbolagens rapporter där de listade obligationernas namn ofta är förkortade, vilket förstås påverkar begripligheten.

Ett mindre enkelt sätt är att gå in på Finansinspektionens hemsida och ladda ned informationen.

Ett annat tips är att leta upp fonden på Morningstar, för även om alla innehaven inte går att hitta finns tydlig information om obligationernas kreditbetyg och löptider.

Fondbolagens förenings chefsanalytiker Fredrik Pettersson framhäver att spararna i fonder har en sådan riskspridning så att det förhoppningsvis hjälper en i det här läget som vi har nu.

"Sen kan jag förstå att man kanske ibland vill ha mer information, men än så länge har det fungerat bra. Fonderna har ju också en placeringsinriktning där man beskrivit hur fonden placerar, den ska ge spararna en bra förväntansbild av vad som kommer att hända."

Johanna Englundh är redaktör på Morningstar. Hon håller med om att det är ett problem att det är svårt för fondspararna att få en uppdaterad bild av fondens innehav.

"Men jag tror också att det är svårt som privatsparare att faktiskt förstå vad alla innehav i en räntefond är, även om man får tillgång till hela innehavslistan."

"Jag tror inte många sparare riktigt hade koll på vad som skulle kunna hända med Credit Suisses AT1:or, även om man hade kunnat hitta dem i portföljen. Eller ens vad en AT1:a är."

Johanna Englundh tycker att det är viktigt att fondbolagen är tydliga i sin kommunikation så att sparare förstår risknivån.

"Transparens och tydlig information är i min mening jätteviktigt. I egenhet som fondsparare hade jag hellre läst om en eventuell investering som gått snett från min fondförvaltare, och då också kunnat ta del av tankarna kring investeringen och vad som hände, än att läsa om det i media."

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -