För tre år sedan var investerarna oroliga för coronapandemins spridningseffekter på den globala ekonomin. I slutet på mars 2020 nådde de globala börserna botten samtidigt som investeringshumöret var historiskt lågt.

Det var inte bara börsoro utan flera andra tillgångsslag upplevde onormal aktivitet. Flera företagsobligationsmarknader världen över slutade i praktiken att fungera under några veckor, bland annat den svenska.

Under den turbulenta perioden investerade de globala investerarna gärna i US dollar som steg kraftigt, vilket fick den amerikanska centralbanken Fed att genomföra nödåtgärder för att tillgodose tillräckligt med likviditet - och terminerna på oljepriset handlades för första gången någonsin på minus.

Det var en orolig tid, nu när vi summerar de tre åren som gått så är det uppenbart att de globala börserna har återhämtat sig mer än väl.

En global indexfond har stigit med runt 70 procent mätt i svenska kronor. Värt att notera är att valutaeffekten under perioden är mindre än man tror. Dollarn har de tre senaste åren stärkts med 4 procent och euron med blott hälften.

USA-börserna har klått globalindex med några procentenheter och landar på en avkastning med 76 procent. Europaindex har trots det senaste årets ökande popularitet bland de globala investerarna haft en svagare avkastning på 60 procent.

En bred svensk indexfond har stigit med 56 procent. Samtidigt har en fond med inriktning på de 30 största och mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen avkastat 62 procent.

OMXS30GI, inklusive utdelningar

En svensk indexfond med fokus på små- och medelstora bolag har lyckats bäst på Stockholmsbörsen under de tre senaste åren. Avkastningen är drygt 68 procent.

Tillväxtmarknaderna har de tre senaste åren bitvis haft det motigt. En bred tillväxtmarknadsfond har avkastat 30 procent, vilket är klart mindre än hälften av en global indexfond. Men spridningen är som vanligt stor inom tillgångsslaget.

Kina som väger tyngst och utgör runt en tredjedel av tillväxtmarknadsindex har minusavkastning under treårsperioden. På andra sidan vågskålen hittar vi Istanbulbörsen som genom fjolårets tjurrusning hör till högpresterarna de tre senaste åren.

Tuffast har det varit för Rysslandsfonder. De går inte att handla och värdet på underliggande aktier är svårvärderat. Indexberäknaren MSCI har nollat ryska tillgångsvärden, men sannolikt har de ett högre värde den dagen det blir möjligt att åter handla aktier på Moskvabörsen för utländska investerare.

Även Östeuropafonder har haft en tuff treårsperiod. Före krigsutbrottet var andelen ryska aktier runt 50 till 60 procent i Östeuropafonder, vilket gör fondkategorin till en av de sämsta sedan covidbotten.

Avkastningen för alla de tio globala aktiesektorerna är positiv för de tre senaste åren. Energisektorn är klar vinnare med en uppgång på närmare 130 procent, det är en stor kontrast mot när det var som mörkast den 20 april 2020 då WTI priset var minus 37 dollar fatet.

Tekniksektorn har näst högst avkastning under tre årsperioden på 79 procent, följt av råvaror på 68 procent. De defensiva och stabila sektorerna telekommunikation och allmännyttiga bolag hittar vi i botten med lägst avkastning. De har stigit med 26 respektive 27 procent.

Placera har listat vinnarfonderna från Avanzas fondutbud av aktiefonder för den senaste treårsperioden. Skillnaden mellan de 20 bästa fonderna är stor och det skiljer över 170 procentenheter mellan ettan och fonden som intar 20:e plats.

Vinnarlistan över de bästa presterande fonderna innehåller flera branschfonder, ett antal olika länderfonder och en Sverigefond.

Branschfonderna domineras av energifonder som innehåller en stor andel oljebolag som gynnats av oljeprisets återhämtning. Det intressanta att vi även hittar fler branschfonder inom förnyelsebar energi som investerar i bolag inom vind, vatten och solenergi.

Två fonder sticker ut med en avkastning på mer än 200 procent. Bästa fond med närmare 300 procent i avkastning är Thematica – Future Mobility Retail.

Thematica – Future Mobility Retail

Det är en tematisk fond som i huvudsak investerar i elbilar och värdekedjan runt elbilstekniken. Den klassas som en teknikfond av Morningstar men innehåller närmare 60 procent av råvarubolag, flera verksamma med litium och andra metaller som är viktiga för elbilsframställning.

Fonden har 45 investeringar kring temat framtidens mobilitet. Huvuddelen av bolagen är klassificerade som små tillväxtbolag med hög risk. Fonden består till 42 procent av småbolag och 23 procent medelstora bolag.

Fondens tio största bolag väger 48 procent av fondens värde. Australiska bolag utgör en tredjedel av fonden, följt av sydkoreanska bolag på 24 procent.

Det största innehavet är det kinesiska företaget Ganfeng Lithium som tillverkar litiumprodukter, andra metaller och batterier. Vikten i fonden är på knappt 7 procent. Totalt har fonden fem innehav där är alla involverade i den gröna råvaran litium.

Litiumpriset har stigit med runt 600 procent de senaste tre åren, vilket är en stor viktig faktor bakom den höga avkastningen för fonden.

Näst bästa fond är Schroder ISF Global Energy A Acc USD med en avkastning på 262 procent. Det är betydligt högre avkastning är underliggande oljepris som stigit 180 procent under perioden.

Brentolja, dollar per fat

Den stora skillnaden mot att investera i en energifond i stället för att köpa underliggande tillgång mot oljepriset är att energibolag fungerar som en hävstång på oljepriset.

Energibolagens hävstång beror på bolagens balansräkning och skuldsättningsgrad samt produktionskostnaden för att ta upp oljan. Det gör att fondernas utveckling kan skilja mycket mot oljepriset över tid. Vid uppgångar går oftast energifonderna betydligt bättre och vice versa vid större oljeprisfall. Under den senaste månaden är det tydligt då underliggande oljepris stigit men energibolagen har stigit betydligt mer.

Längre ner på vinnarlistan hittar vi de två energifonderna Franklin Natural Resources och BGF World Energy som intar listans femte- och sjätteplats. Listan innehåller även ett antal råvarufonder.

HSBC GIF Turkey Equity intar tredjeplatsen med en avkastning på 176 procent. Fonden är aktivt förvaltad av Emin Yigit Onat sedan 2014. Han investerar i medelstora tillväxtbolag och totalt har fonden en koncentrerad portfölj på 46 bolag.

Fonden har störst exponering mot industribolag med 27 procent följt sällanköpsvaror och dagligvaror. Störst övervikt har fonden i industrisektorn följt av dagligvaror. Fonden har störst undervikt i råvarubolag och kommunikationsbolag.

Vi hittar tre branschfonder inom förnybar energi på vinnarlistan.

Förnyelsebar energi var stekhett under 2020 och nådde en ny kokpunkt med flera rekordnoteringar under januari 2021. Vinsthemtagningar och ett svalnande intresse när inflationen och marknadsräntorna steg fick många förnyelsebara energiaktier att backa och sedan röra sig sidledes fram till kriget i Ukraina startade.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har förnybar energi fått förnyat förtroende hos många investerare. Invasionen lyfte Europas energisäkerhetspolitik högt upp på agendan. Även USA:s stora klimatreform har fått investerarnas optimism att stiga betydligt.

Bästa av de förnybara energifonderna är DNB Renewable Energy med en avkastning på drygt 140 procent.

Sist men inte minst har några fonder med småbolagsfokus presterat bra de senaste tre åren.

DNB SMB investerar i små- och medelstora bolag i Norge. Det har varit en gynnsam strategi de tre senaste åren och fonden har avkastat drygt 170 procent.

Vi hittar två svenska småbolagsfonder på vinnarlistan som avkastat betydligt bättre än kategorisnittet för svenska småbolagsfonder.

Bäst är den aktivt förvaltade fonden LMM - Kavaljer Quality Focus A SEK som avkastat 141 procent. Fonden förvaltas av Peter Lindvall och Håkan Telander sedan maj 2016.

Totalt har fonden runt 30 investeringar med investeringsfokus på kvalitetsbolag med stigande vinster och stabila balansräkningar. Fonden inkluderar en tydlig hållbarhetsanalys som tar hänsyn till hur väl de bolag de investerar i bedriver en hållbar verksamhet.

Den andra småbolagsfonden är Spiltan Aktiefond Småland. Fonden förvaltas av Pär Andersson sedan starten 2008 och klassificeras av Morningstar som en Sverigefond, små-/medelstora bolag.

Det är en aktivt förvaltad fond med fokus på bolag i Småland. Målet är att fonden ska utgöras av cirka 60 procent aktier med anknytning till Småland som att huvudkontoret eller viktig produktion finns i regionen.

Det har varit en vinnande strategi det senaste tre åren. Fonden har en koncentrerad portfölj på 33 bolag. Smålandsfonden innehåller allt från värmeväxlarbolaget Nibe med huvudkontor och produktion i Markaryd (fondens andra största innehav), till husvagnstillverkaren Kabe Group med bas i Tenhult.

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden? Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud