Som väntat lämnade den amerikanska centralbanken sin styrränta kvar i spannet 5,25 – 5,50 procent i samband med onsdagskvällens penningpolitiska besked. Däremot flaggade en majoritet av medlemmarna i den räntesättande kommittén (FOMC) för att det kunde bli aktuellt med ytterligare en räntehöjning under 2023. Dessutom skalade man ner räntesänkningarna som man förväntar sig under 2024 från 100 till 50 punkter. Det senare var kanske det främsta skälet till att man på finansmarknaden reagerade negativt på Fed-beskedet.
Annars var det en relativt optimistisk Jerome Powell som tog ton på den efterföljande presskonferensen. Bland annat gav han uttryck för att Federal Reserve nu kunde agera mer försiktigt och såg något bättre chanser att mjuklanda den amerikanska ekonomin. I så fall en prestation som verkligen förtjänar en rejäl applåd. Ska vi på Placera dessutom gissa så tror vi att Powell inte tillhör de 12 av 19 ledamöterna i FOMC som tror att ytterligare räntehöjningar kommer att krävas.
Samtidigt skruvade FOMC-ledamöterna upp sina prognoser för tillväxten och ner sina prognoser för inflationen Nu ligger medianprognosen för årets tillväxt på 2,1 procent (tidigare 1,0 procent) och för 2024 på 1,1 procent (1,1). För inflationen, mätt som PCE, är prognoserna 3,3 respektive 2,5 procent men det är först någon gång under 2026 som en väntas vara tillbaka på målet 2,0 procent.
Det viktiga ränteprognoserna indikerar en styrränta på 5,6 procent i slutet av 2023, 5,1 procent i slutet av 2024 och 3,9 procent i slutet av 2025. För de kommande åren relativt stora uppjusteringar av prognoserna. För 2026, som den här gången ingår i prognoserna, förutspås en ränta på 2,9 procent. Den långsiktigt ”neutrala” räntan bedöms ligga runt 2,5 procent, även om det är stora skillnader mellan den enskilda Fed-ledamöternas prognoser.
Följden av alla besked har blivit rejäla ränteuppgångar med en amerikanska tvåårsränta på runt 5,2 procent och en tioårsränta som på torsdagsmorgonen ligger strax över 4,4 procent. I bägge fallen får man söka sig tillbaka till perioden 2006 – 2007 för att hitta motsvarande nivåer.
Räntepausen kommer efter att ekonomiska data visat på sjunkande inflation samtidigt som den tidigare så överhettade arbetsmarknaden är på väg att svalna av. Samtidigt som amerikansk ekonomi, och då kanske främst hushållen, uppvisat en betydande motståndskraft mot Federal Reserve räcka av räntehöjningar under de senaste 18 månaderna.
Nu får vi ser hur amerikanska ekonomi utvecklas under de kommande månaderna innan Fed:s nästa penningpolitiska besked den 1 november. Det finns en del som talar för viss motvind i form av bland annat bilstrejk, slut på en del pandemistöd och återupptagna betalningar av studiestöd. Dessutom finns en risk för att statsapparaten kommer att tvingas stängas om de amerikanska politikerna inte kommer överens om en ny budget redan i närtid.
Ska vi på Placera gissa ytterligare så tror vi att räntehöjningen i juli var den sista i denna, mycket kraftiga, räntehöjningscykel. Mycket beror dock på om arbetsmarknaden fortsätter att svalna av och att vi inte får se några inflationsbesvikelser i närtid. Viss risk för det senare finns i form av stigande olje- och energipriser. Något som dock Federal Reserve kan bortse ifrån om kärninflationen, där livsmedels- och energipriser räknas av, fortsätter att sjunka.
Nu riktar marknadens fokus mot den ström av räntebesked som kommer under torsdagen. Bland annat från Sverige, Norge och Storbritannien. Det väntas räntehöjningar över hela linjen även om ett visst tvivel kring Bank of Englands intentioner väcktes när inflationssiffrorna för augusti kom in lägre än väntat.
