Inflationen sjunker i grannländerna

Makrokommentar Inflationen i vår skandinaviska grannländer är på tydlig nedgång och ökar spänningen inför fredagen svenska inflationssiffror. Däremot sjunker återigen svensk BNP men det finns också en del underliggande ljusglimtar.

Både norsk och dansk inflation sjönk mer än väntat i september. Den breda inflation, KPI, sjönk till 3,3 procent i Norge och till 0,9 procent i Danmark. Det var en nedgång från en nedgång från 4,8 respektive 2,4 procent i augusti. För Danmark finns ingen konsensusprognos mycket beroende på att den danska inflationssiffran röner ganska lite intresse på marknaden eftersom den danska centralbanken närmast slaviskt följer ECB och den danska kronan är knuten till euron. Mer intressant är att både följa den norska kronan och den norska centralbankens förehavande och här fanns en konsensusprognos på KPI-inflationen som låg på 3,9 procent.

I det norska fallet är också kärninflationen, KPI-ATE, av högsta intresse. I KPI-ATE justeras inflationen för skatteförändringar och energipriser. KPI-ATE för september landade på 5,7 procent. Ett utfall som visserligen är högt men väl under förra månadens 6,3 procent och även under Norges banks prognos på 6,1 procent.

Den nu snabbt sjunkande inflationstakten gör att det inte längre känns lika gjutet med att Norges bank höjer räntan från 4,25 procent i samband med det penningpolitiska beskedet den 2 november. Men inflationsnivån och en fortsatt nedpressad norsk krona innebär ändå att en räntehöjning fortfarande är huvudscenariot.

Att norsk och dansk inflationstakt nu faller brant gör förstås att spänningen inför fredagens svenska inflationssiffror stiger. Även om korrelationen mellan norsk/dansk-inflation och den svenska inflationen lämnar en del att önska. Väntat är att KPI-inflationen ska sjunka från 7,5 till 6,4 procent och KPIF från 4,7 till 3,8 procent. KPIF exklusive energi, som blivit ett mer populärt mått hos Riksbanken, väntas ha sjunkit från 7,2 till 6,8 procent. Efter det danska och norska septemberutfallen så lär nog förväntningarna på den svenska inflationen ha skruvats några snäpp.

I övrigt kan noteras att den svenska BNP-indikatorn sjönk med 0,2 procent i augusti men att det fanns en del underliggande positiva nyheter. Hushållens konsumtion steg med 0,5 procent mellan juli och augusti. Jämför med augusti i fjol är uppgången 0,6 procent, mätt i kalenderkorrigerade och fasta priser. Det var den andra månaden i rad med uppgång och är ett tecken på att den svenska konsumenten ännu inte helt kastat in handduken. Dessutom steg industriproduktionen med 4,7 procent i årstakt och orderingången med 0,4 procent. Mätt från juli i år steg orderingången med hela 5,0 procent.

Att BNP-indikatorn trots detta hamnade på minus beror främst på att ökad varuimport.

Nu vill vi på Placera inte gå så långt som att hävda att den svenska konjunkturen nu går mot ljusare tider. Tvärtom talar de flesta indikatorer för att tillväxtsiffrorna kommer att försvagas nu när vi gått in i höstmörkret.  

Mer från förstasidan

Mest läst

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -