ECB valde att följa analytikerkollektivets konsensusprognoser och låta styrräntan ligga kvar på 4,50 procent och den något viktigare inlåningsräntan på 4,00 procent. Den högst troliga orsaken till att ECB nu låter räntan ligga still är allt svagare konjunktursignaler i EMU-området, parat med en snabbt sjunkande inflation under loppet av 2023.

När det gäller de ekonomiska utsikterna är det lätt att förstå beslutet att låta räntan ligga still. Ur den utgångspunkten vore det snarare vara ett naturligt beslut att snabbt börja sänka räntan. Det sammanvägda inköpschefsindexet för industri- och tjänstesektor ligger i oktober på 46,5. Farligt nära en allvarlig recessionsnivå och inte är det lättare när den ekonomiska motorn Tyskland redan ser ut ha fallit ner i detsamma.

Till detta kan dessutom läggas de geopolitiska kriser som fortsätter att trappas upp och som i mer normala fall också skulle kunna föranleda en eller annan räntesänkning.

ECB-chefen Christine Lagarde lyfte särskilt fram att den rekordstarka arbetsmarknaden nu visar de första tecken på att dämpas. Just den starka arbetsmarknaden har annars varit en viktig förutsättning för att hålla ekonomierna i EMU-området över vattenytan när industrikonjunkturen utvecklats svagt.

Lagarde framhöll också att riskerna för den ekonomiska utvecklingen framöver framför allt finns på nedsidan.

Sedan återstår förstås bekymret med alldeles för hög inflation i utgångsläget.

Inflationen har visserligen fallit brant under loppet av 2023, och den breda inflationen har sjunkit från toppen på 10,6 procent i oktober i fjol till 4,3 procent i september i år. Att inflationsnedgången i september blev överraskande stor betydde säkert en hel del för att ECB valde att hålla räntorna still den här gången.

Kärninflationen, där effekten av energi- och livsmedelspriser räknas av, har däremot varit ett segare kapitel. Här ligger nedgången från toppen i mars på 5,6 procent till 4,5 procent i september.

Bägge inflationstalen ligger därmed med också bred marginal över den tvåprocentsnivå som ECB hoppas på att få till inom en rimlig tidshorisont.  Det finns dessutom viss osäkerhet kring hur inflationsutvecklingen kommer att se ut framöver. Exempelvis har energipriserna tenderat att trenda uppåt under hösten.  Även om de är mycket långt ifrån toppnoteringarna under fjolåret.

Baseffekter, när höga prisökningar under fjolåret faller ut jämförelsetalen, kan dock komma att trycka ner inflationen ytterligare i närtid. Framför allt beroende på lägre energi- och livsmedelspriser jämfört med fjolåret. Men på längre sikt har förstås det underliggande inflationstrycket större betydelse. Inflationsriskerna finns dessutom i huvudsak på uppsidan, även om ECB-chefen Christine Lagarde inte utryckte sig så kategoriskt. Snarare var hennes besked att en ännu svagare efterfrågeutveckling skulle kunna få inflationen att sjunka snabbare.

Lagarde konstaterar dessutom att nyutlåningen till såväl företag som hushåll numera ligger på extremt nedpressade nivåer. Även det en risk för tillväxten framöver.

Som vanligt håller ECB alla dörrar öppna inför kommande räntebesked och hänvisar till att man kommer att reagera på inkommande makrodata. Något annat vore förstås förvånande men är också ett tecken på hur stor osäkerheten är kring den framtida utvecklingen för både ekonomin och inflationen. Vi på Placera lutar åt att nästa steg på räntetrappan är ner men det baseras i sin tur på en ännu mer pessimistisk syn på ekonomin än ECB ger sken av.

Marknadsreaktionerna har initialt varit ganska beskedliga även om en viss lättnad kunde noteras på såväl ränte- som börs- och räntemarknad.

På marginalen påverkar det här förstås Riksbanken, som kommer med sitt penningpolitiska besked den 23 november. Det blir svårare för Riksbanken att motivera en räntehöjning eftersom svensk ekonomi på många sätt liknar den i EMU-området. Här är visserligen inflationen högre men tillväxtutsikterna mörkare. Så lite svårt att sia vilket fokus Riksbanken väljer att ha i samband med räntebeskedet. Vi på Placera hoppas att de väljer samma, lite mer försiktiga linje som ECB.