ECB valde som väntat att sänka räntan med 0,25 procentenheter i samband med torsdagens penningpolitiska besked. Inlåningsräntan, som styr det mesta av prissättningen på räntemarknaden, ligger nu på 3,75 procent. Det var den första sänkning av räntan sedan september 2019, då den sänktes till -0,4 procent.
Flera utomstående bedömare är dock inne på spåret att den europeiska centralbanken snarare ”tvingades” än ”valde” att sänka räntan eftersom bankledningen under ett antal månader tydligt annonserat att så skulle komma att ske på junimötet. Att backa från en räntesänkning hade setts som en stor prestigeförlust och väckt (ännu) allvarliga frågetecken kring bankens kommunikation.
Förutsättningarna för att sänka räntan var annars inte de allra bästa. Visserligen har inflationen sjunkit kraftigt sedan sensommaren 2023 men i maj kom en första stor besvikelse när kärninflationen överraskande stag. I inledningen av 2024 har dessutom löneökningarna varit högre än väntat. Och, lite åt det ljusare hållet, har också konjunkturåterhämtningen sett lite starkare ut än väntat.
Till detta kan dessutom läggas att bankens analytiker denna gång justerade upp sina inflationsprognoser och nu räknar med att både den breda- och kärninflationen ska landa på 2,2 procent under 2025. Strax över målet på 2 procent.
Givet att ECB flaggat rätt tydligt för att räntebesluten í hög grad ska styras av inkommande data så var det egentligen inte självklart att banken skulle leverera en räntesänkning. Något som fick ECB-ledamoten, tillika den österrikiska centralbankschefen Robert Holzmann, att rösta mot en räntesänkning med argumentet att ”data-driven decisions should be data-driven decisions”.
ECB-chefen Christine Lagarde var också tydlig med att på den efterföljande presskonferensen inte utlova ytterligare räntesänkningar. Återigen med (det numera lätt slitna och delvis ifrågasatta) mantrat att framtida räntebeslut ska tas möte för möte och i hög grad vara beroende på inkommande data.
På marknaden har prissättningen kring framtida räntesättningar gått lite fram och tillbaka sedan räntebeskedet. Den indikerar ändå att nästa räntesänkning kommer i september och med ganska knapp marginal att det ska komma ytterligare en räntesänkning under 2024 efter detta.
Framöver lär det ändå bli svårare för ECB att motivera räntesänkningar utan att banken har sjunkande inflation och dämpade löneökningar med sig på tåget. Så banken blir sannolikt ”data-dependent” på riktigt inför kommande räntebesked.
Nu riktas blickar mot eftermiddagens amerikanska arbetsmarknadssiffror för maj. Sysselsättningen väntas ha stigit med 185 000 personer. Arbetslösheten väntas ligga kvar på 3,9 procent och de genomsnittliga timlönerna stiga med 3,9 procent i årstakt.
