Många svenskar pressas upp mot gränsen för hur mycket ränteavdrag de kan få. Men när taket väl nås tar förmånen abrupt slut – och kvar blir en dyr nota. Imorgon är det dags för nytt räntebesked från Riksbanken.
Idag, 09:26
Under inkomståret 2025 slog drygt 225 000 personer i taket för fullt ränteavdrag, enligt en analys från jämförelsetjänsten Zmarta. Tillsammans gick de miste om över 1,6 mdr kr i skattelättnader. Samtidigt kostar just denna grupp staten nästan 10,6 mdr kr.
Bakom siffrorna döljer sig en tydlig mekanik. Ränteavdraget ger 30% skattereduktion på räntekostnader upp till 100 000 kronor per person och år. Men på belopp däröver sjunker avdraget till 21%. För den som har stora lån innebär det ett tydligt hack i ekonomin.
Och det är många som nu når den gränsen.
Analysen visar också på stora skillnader mellan män och kvinnor. Av de som slog i taket var nära två tredjedelar män. Dessutom var deras ränteutgifter betydligt högre – över 26 mdr kr, jämfört med kvinnornas 14,5 miljarder.
"Statistiken ger en hint om fördelningen av reala tillgångar mellan män och kvinnor. Men det visar även att många betalar onödigt höga räntekostnader. Här finns mycket att vinna på att fördela lånen jämnt mellan sig och att jämföra och förhandla ner räntorna", säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Det handlar alltså inte bara om stora lån – utan också om hur lånen är fördelade inom hushållen.
Ränteavdraget är samtidigt en tung post i statsbudgeten. Bara gruppen med allra högst räntekostnader kostar staten över 10 mdr kr i år.
"Det här är pengar som i stället hade kunnat gå till välfärdstjänster som skola och omsorg. Och då pratar vi endast om toppen på isberget", säger Ola Söderlind.
Med andra ord, det som upplevs som en lättnad för hushållen är samtidigt en betydande belastning för offentliga finanser.
Men utvecklingen svänger snabbt. Antalet personer som slår i räntetaket har rasat jämfört med året innan. I fjol var siffran över 573 000 – mer än dubbelt så många.
Det syns också i statens kostnader. Då uppgick utgifterna till över 27,5 mdr kr, nästan tre gånger så mycket som i år.
Förklaringen ligger främst i förändrade räntelägen och hushållens anpassning, men också i att färre idag har lika extrema räntekostnader som under räntechocken.
Trots nedgången är summorna fortsatt hisnande. Över 1,6 mdr kr i uteblivna skatteavdrag är pengar som aldrig når hushållens plånböcker.
Och bakom siffrorna finns en tydlig slutsats – många betalar mer än de hade behövt.
För den som närmar sig taket kan små justeringar få stor effekt – från att omfördela lån inom hushållet till att pressa räntan några tiondelar.
Antal personer | Minskad skattelättnad | Statens kostnad för gruppen | |
Kvinnor | 83 340 | 555 mkr | 3 794 mkr |
Män | 141 816 | 1 072 mkr | 6 757 mkr |
Totalt | 225 156 | 1 627 mkr | 10 551 mkr |
Källa: Zmarta/uScore.
Många svenskar pressas upp mot gränsen för hur mycket ränteavdrag de kan få. Men när taket väl nås tar förmånen abrupt slut – och kvar blir en dyr nota. Imorgon är det dags för nytt räntebesked från Riksbanken.
Idag, 09:26
Under inkomståret 2025 slog drygt 225 000 personer i taket för fullt ränteavdrag, enligt en analys från jämförelsetjänsten Zmarta. Tillsammans gick de miste om över 1,6 mdr kr i skattelättnader. Samtidigt kostar just denna grupp staten nästan 10,6 mdr kr.
Bakom siffrorna döljer sig en tydlig mekanik. Ränteavdraget ger 30% skattereduktion på räntekostnader upp till 100 000 kronor per person och år. Men på belopp däröver sjunker avdraget till 21%. För den som har stora lån innebär det ett tydligt hack i ekonomin.
Och det är många som nu når den gränsen.
Analysen visar också på stora skillnader mellan män och kvinnor. Av de som slog i taket var nära två tredjedelar män. Dessutom var deras ränteutgifter betydligt högre – över 26 mdr kr, jämfört med kvinnornas 14,5 miljarder.
"Statistiken ger en hint om fördelningen av reala tillgångar mellan män och kvinnor. Men det visar även att många betalar onödigt höga räntekostnader. Här finns mycket att vinna på att fördela lånen jämnt mellan sig och att jämföra och förhandla ner räntorna", säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Det handlar alltså inte bara om stora lån – utan också om hur lånen är fördelade inom hushållen.
Ränteavdraget är samtidigt en tung post i statsbudgeten. Bara gruppen med allra högst räntekostnader kostar staten över 10 mdr kr i år.
"Det här är pengar som i stället hade kunnat gå till välfärdstjänster som skola och omsorg. Och då pratar vi endast om toppen på isberget", säger Ola Söderlind.
Med andra ord, det som upplevs som en lättnad för hushållen är samtidigt en betydande belastning för offentliga finanser.
Men utvecklingen svänger snabbt. Antalet personer som slår i räntetaket har rasat jämfört med året innan. I fjol var siffran över 573 000 – mer än dubbelt så många.
Det syns också i statens kostnader. Då uppgick utgifterna till över 27,5 mdr kr, nästan tre gånger så mycket som i år.
Förklaringen ligger främst i förändrade räntelägen och hushållens anpassning, men också i att färre idag har lika extrema räntekostnader som under räntechocken.
Trots nedgången är summorna fortsatt hisnande. Över 1,6 mdr kr i uteblivna skatteavdrag är pengar som aldrig når hushållens plånböcker.
Och bakom siffrorna finns en tydlig slutsats – många betalar mer än de hade behövt.
För den som närmar sig taket kan små justeringar få stor effekt – från att omfördela lån inom hushållet till att pressa räntan några tiondelar.
Antal personer | Minskad skattelättnad | Statens kostnad för gruppen | |
Kvinnor | 83 340 | 555 mkr | 3 794 mkr |
Män | 141 816 | 1 072 mkr | 6 757 mkr |
Totalt | 225 156 | 1 627 mkr | 10 551 mkr |
Källa: Zmarta/uScore.
Inflation
Riksdagsvalet 2026
Rapporter
Inflation
Riksdagsvalet 2026
Rapporter
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1,86%
(10:13)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 129,42
