Avkastningen i AMF Räntefond Lång var -0,3 procent under årets första kvartal 2026, vilket kan jämföras med -0,4 för fondens jämförelseindex.

Fondens absolutavkastning var negativ, främst som en följd av ränteuppgången i mars när energichocken från Mellanöstern snabbt ökade inflationsoron och marknaden prisade in en mer aggressiv centralbankslinje.

Kvartalet kan sammanfattas som ett skifte från en relativt datadriven räntemarknad till en mer rubrikstyrd miljö. I januari var det framför allt policyosäkerheten i USA-handelspolitiska utspel och ökad institutionsrisk—som drev riskpremier och gav ryckiga rörelser i räntor och valutor.

Under februari tog marknaden stundtals fasta på mjukare inflationssignaler i Europa och Sverige, samtidigt som tull- och geopolitikspåret fortsatte skapa korta risk-off-pulser. I mars dominerade energipriserna, vilket gav snabba omprissättningar i räntebanor och tydligare ränteuppgång.

I relativa termer utvecklades fonden något bättre än index. Den viktigaste förklaringen är att fonden hade en större andel statsobligationer än jämförelseindex, vilket gav ett stabiliserande bidrag när marknaden blev mer volatil och ränteförväntningarna svängde snabbt.

Sammantaget innebar dock den stigande räntenivån under slutet av kvartalet en tydlig motvind för räntebärande tillgångar med längre löptider.

”När marknaden blir mer rubrikkänslig och riskaptiten växlar snabbt är portföljens robusthet avgörande. En större andel statsobligationer gav oss bättre motståndskraft relativt index i perioder av stress, samtidigt som vi kunde vara selektiva i riskexponeringen,” skriver fondens förvaltare Johan Moeschlin.

I Sverige var inflationstrenden under kvartalet i grunden dämpad, och Riksbanken höll styrräntan oförändrad med ett tydligt avvaktande budskap.

Samtidigt blev kronan mer känslig när energi- och geopolitikläget förvärrades i mars, vilket ökade osäkerheten kring inflationsbilden framåt.

Internationellt präglades kvartalet av att den amerikanska centralbanken lade tyngden mer på konjunkturdata i februari. I mars steg energipriserna, vilket ledde till förändrade ränteförväntningar, även för den europeiska centralbanken.

”Vi går in i nästa kvartal med respekt för att mycket kan ändras snabbt. Energi och geopolitik kan fortsätta skapa tvära kast i inflationsförväntningar och därmed räntor. Vårt fokus är att hålla en väl avvägd ränterisk och att låta positioneringen spegla både möjligheter och risker i den här mer rubrikstyrda marknaden,” avslutar Johan Moeschlin.

Nyhetsbyrån Finwire