STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter en vår präglad av stor osäkerhet och volatilitet finns förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen i Sverige ska vinna ny kraft under andra halvåret. Riksbanken väntas sänka en gång till, i augusti.

Det skriver Danske Bank i sin konjunkturprognos.

Ekonomerna konstaterar att hushållen, trots allt, får goda reala inkomstökningar. Skatter sänks, reallönerna ökar och räntekostnaderna har minskat. Inflationen förbättras successivt och mycket talar för att Riksbanken sänker räntan under det tredje kvartalet.

"Osäkerheten är stor, men svenska företag har framgångsrikt navigerat genom turbulenta år tidigare", skriver Danske Bank i rapporten

Sveriges BNP väntas öka med 1,3 procent i år och 2,7 procent nästa år. I marsprognosen väntades BNP öka 1,7 respektive 2,7 procent.

Danske Bank bedömer att de direkta effekterna av den höga osäkerheten och tullturbulensen på svenska exportföretag sannolikt är små. Men samtidigt bidrar osäkerheten i sig till en svagare ekonomisk utveckling. Prognosen för de viktigaste exportmarknaderna har skruvats ned vilket medför en svagare exportutveckling under innevarande och kommande kvartal.

Trots en bättre situation, med lägre räntor, lägre skatter och stigande reallöner är hushållen ovanligt pessimistiska om såväl sin egen ekonomi som om Sveriges ekonomi. Trots detta har detaljhandelsförsäljningen ökat, och skillnaden mellan mjuka data (vad hushållen säger) och hårda data (vad hushållen gör) är ovanligt stor.

Hushållens försämrade stämningsläge har märkts tydligast på bostadsmarknaden, där priserna har fallit med 2,5 procent sedan årsskiftet samtidigt som det har gjorts färre affärer.

Danske Bank räknar dock med att bostadspriserna nu är nära botten och att de stiger efter sommaren i takt med den ekonomiska återhämtningen.

Bostadsbyggandet väntas ändå förbli lågt på grund av höga byggpriser, en dämpad bostadsmarknad och en lägre befolkningstillväxt. En expansiv finanspolitik väntas dock lyfta andra investeringar.

"Offentliga investeringar har tillsammans med bland annat byggande bidragit till att hålla uppe investeringarna och väntas bli en ännu viktigare drivkraft nästa år. Finanspolitiken är tydligt expansiv och förväntas vara minst lika expansiv nästa år", skriver Danske Bank i rapporten.

Beträffande den svenska arbetsmarknaden noterar ekonomerna att läget är skört, men det finns tecken på vändning. Arbetslösheten steg visserligen under första kvartalet, men det gjorde även sysselsättningen. Varseltalen har fortsatt nedåt och var i april lägre än det historiska snittet.

Danske Bank räknar med att arbetslösheten stiger till 8,7 procent i år, från 8,4 procent under 2024, för att därefter sjunka till 8,2 procent 2026. Antalet sysselsatta väntas öka 0,4 procent i år och 0,7 procent 2026, efter att ha sjunkit 0,6 procent 2024.

Stigande matpriser och korgeffekter bidrog till oväntat markerad ökning i inflationen i början av året. Prisökningstakten för livsmedel har dock dämpats och tillsammans med lägre energipriser och en starkare krona talar det för att inflationen bör bli lägre framöver.

Danske Bank spår att KPIF-inflationen sjunker från 2,3 procent i år till 2,0 procent 2026. Exklusive energi väntas KPIF-inflationen bli 2,6 procent i år och 2,0 procent nästa år.

Det saknas dock inte orosmoln; ett osäkert geopolitiskt läge medför en ökad risk för störningar av leveranskedjor, och trots en starkare krona och svagare efterfrågan ligger prisplanerna kvar på förhöjda nivåer.

"Dessutom steg företagens inflationsförväntningar på ett års sikt i Konjunkturinstitutets barometer i april. Uppgången tyder på att inflationsförväntningarna inte är helt förankrade vid målet efter den tidigare perioden med hög inflation", skriver Danske Bank.

Ekonomerna noterar att Riksbanken i maj ändå öppnade dörren på glänt för en lättare penningpolitik, detta på grund av svagare konjunkturutsikter och mindre inflationsrisker.

Danske Bank delar bilden av att resursutnyttjandet är lågt och att den svenska ekonomin behöver ytterligare stöd, och givet att inflationsbilden väntas förbättras kan Riksbanken öppna för en räntesänkning i samband med det penningpolitiska mötet i juni.

"Inflationen ligger över målet men lugnare ökningstakter och det faktum att den svenska återhämtningen tappar fart innebär att vi nu räknar med att Riksbanken sänker räntan i augusti till 2,0 procent", säger Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank.

Bättre ekonomiska utsikter talar för att Riksbanken därefter återigen intar en avvaktande hållning.

"Ytterligare räntesänkningar kan inte uteslutas, men skulle kräva en lägre inflationsbana än vad vi ser för tillfället", skriver Danske Bank i rapporten.

Danske Bank noterar vidare att befolkningsökningen i Sverige i fjol var den svagaste sedan 2002. Enligt SCB väntas befolkningen minska nästa år för första gången sedan 1880. Det beror visserligen på att en tredjedel av de ukrainska medborgarna väntas utvandra under 2026, men befolkningen väntas därefter öka med endast drygt 0,2 procent per år till 2030, vilket betyder ett betydande skifte jämfört med 2010-talet, då befolkningen ökade med i snitt 1 procent per år.

Lägre befolkningsökningar förändrar förutsättningarna för ekonomin. Färre nya barn påverkar direkt kommunernas behov av förskole- och skolplatser. När befolkningen ökar långsammare minskar behovet av nya bostäder. Färre nya bostadsområden innebär även färre matbutiker, frisörer och gym.

"Långsammare befolkningstillväxt innebär att den svenska marknaden växer långsammare. På kort sikt kan även arbetskraftsbristen öka när befolkningen i arbetsför ålder minskar nästa år", skriver Danske Bank.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt