STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) När EU-kommissionen den 16 juli lägger fram sitt förslag till nästa sjuåriga budgetram, väntas den inte bara möta motstånd från medlemsländer – utan också skapa djupa sprickor mellan politiska grupper, inom parlamentet och till och med inom kommissionens egen partifamilj.

Den nuvarande långtidsbudgeten för Europeiska unionen, som löper från 2021 till 2027, omfattar cirka 1.200 miljarder euro, motsvarande ungefär 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI. Den kompletteras dessutom av det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, som tillför ytterligare 800 miljarder euro under samma period. Tillsammans utgör de grunden för EU:s gemensamma investeringar i ett mer motståndskraftigt, modernt och sammanhållet Europa.

EU-budgeten fungerar som ett strategiskt verktyg för att förbättra livskvaliteten för unionens medborgare. Genom att finansiera projekt som skapar jobb, utvecklar hälso- och sjukvård, stärker utbildning och möjliggör vetenskapliga genombrott, bidrar budgeten till både tillväxt och social sammanhållning.

Den nästa budgeten, som ska gälla 2028 till 2034, förväntas även den landa på omkring 1.200 miljarder euro. Men frågan är inte bara hur stor den blir, utan vad den ska prioritera, hur den ska finansieras – och vem som får makten över pengarna.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har gett tydliga signaler om att den kommande budgeten måste bli mer flexibel, mer fokuserad och kunna möta en ny global verklighet. Hon pekar på klimathot, AI-revolutionen, ökade geopolitiska spänningar och behovet av att återbetala de lån som togs under pandemin.

"Det nya normala är allt annat än normalt", konstaterade von der Leyen nyligen.

Hon vill bland annat se en modell där EU-medel kopplas till uppnådda reformmål, i linje med pandemifonden NextGenerationEU, samt en förenkling av ansökningsprocesserna. Men det möter motstånd.

En av de mest omdebatterade frågorna är hur EU:s konkurrenskraft ska stärkas i en värld präglad av teknologisk kapplöpning och ekonomisk maktförskjutning. Europaparlamentet har i en nyligen antagen resolution varnat för en växande konkurrenskraftsklyfta och kräver därför en ambitiösare budgetram som går bortom det nuvarande taket på 1 procent av BNI.

Parlamentet kritiserar kommissionens förslag om att skapa en sammanslagen "konkurrenskraftsfond" av befintliga program som otillräcklig, och föreslår i stället en ny, målinriktad fond som ska mobilisera både privata och offentliga investeringar genom EU-stödda riskdelningsmekanismer.

"Vi vill att EU:s nästa långtidsbudget ska bygga en starkare och mer konkurrenskraftig union", sade Siegfried Mureșan (EPP), en av parlamentets huvudförhandlare.

Samtidigt betonas att ökade satsningar på försvar och konkurrenskraft inte får ske på bekostnad av sociala och miljömässiga utgifter, utan måste bidra till en mer inkluderande och hållbar utveckling.

En oväntad konflikt har blossat upp inom von der Leyens egen partigrupp, Europeiska folkpartiet (EPP). Medan Tysklands regering – EU:s största nettobidragsgivare – tydligt motsätter sig att medlemsländerna ska bidra mer till budgeten, vill EPP höja budgettaket bortom den historiskt självvalda 1 procent-gränsen av EU:s BNP.

"Om vi förväntar oss att unionen ska göra mer, är det uppenbart att vi behöver en större budget", sade Mureșan.

Konflikten är särskilt känslig eftersom Friedrich Merz, ledare för tyska CDU och inflytelserik profil inom EPP, företräder en mer återhållsam budgetlinje som krockar med von der Leyens planer på att höja EU:s budgettak och förlänga gemensam upplåning.

Kommissionens idé att centralisera budgetutbetalningar genom att slå ihop dussintals program till nationella kassapotter har mötts av skarp kritik. Polen fruktar att detta är ett sätt att skära i jordbruksstöd och regionala fonder – något man kallar otänkbart.

Irland protesterar också mot eventuella nedskärningar i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Samtidigt kräver den socialdemokratiska S&D-gruppen i Europaparlamentet – näst största partigrupp efter EPP – att kommissionen öronmärker mer pengar till sociala satsningar. Gruppen, som representerar center-vänsterpartier från hela EU, varnar för att den annars kan dra tillbaka sitt stöd till von der Leyens agenda.

"Nästa budget måste ha en lika stark social dimension som den har för konkurrenskraft och säkerhet", sade kommissionens vice ordförande Roxana Mînzatu (S&D).

Tyskland har varit tydligt: inga höjda nationella bidrag, inga nya gemensamma lån, och ett bestämt nej till att förlänga pandemifondens upplåning bortom 2028. Däremot vill Berlin att EU-budgeten i större utsträckning ska stödja gemensam försvarsupphandling, strategiska teknologier, energisäkerhet och digitalisering.

Men finansieringen ska komma genom omprioriteringar och effektiviseringar: färre program, minskad byråkrati och bättre målstyrning.

Tyskland försvarar också att CAP ska vara ett självständigt politikområde med fokus på livsmedelssäkerhet, och att sammanhållningspolitiken ska behållas men kopplas till reformresultat. Samtidigt vill man att rättsstatsvillkor kopplade till EU-stöd ska förstärkas.

Trots oenigheterna finns en tydlig gemensam nämnare bland kommissionen, Berlin, parlamentet och flera medlemsländer: EU måste lägga mer pengar på försvar.

"Det här är vad vi förväntar oss att EU ska leverera – hålla människor trygga och hålla ekonomin i gång", sade Mureșan.

När kommissionens budgetförslag läggs fram den 16 juli väntar en intensiv förhandlingsperiod – där unionens framtida roll, finansieringsmodell och maktfördelning står på spel. Med ökande globala utmaningar, ekonomisk press och politisk splittring ser förutsättningarna tuffare ut än på länge.

Hur mycket mer EU kan – eller bör – göra fram till 2034 avgörs i förhandlingsrummen de kommande månaderna.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt