STOCKHOLM (Direkt) Mellanösternkonflikten förstärker den globala osäkerheten i en tid av ansträngda offentliga finanser, vilket understryker behovet av en politik som värnar framtida stabilitet.

Det skriver Internationella valutafonden (IMF) i sin rapport Fiscal Monitor, som publicerades på onsdagen.

Kriget sätter press på människor, företag och länder i ett skede där de offentliga finanserna redan är ansträngda av långsiktiga problem.

Högre energi- och livsmedelspriser, stramare finansiella villkor och ökad osäkerhet leder återigen till krav på finanspolitiskt stöd.

"När länder utformar sina svar på denna chock måste de noggrant överväga balansen mellan att skydda de mest sårbara och att bevara marknadens prissignaler", skriver IMF.

Pandemin, energi- och livsmedelsprischocken 2022 samt ökade handelsstörningar har lämnat regeringar med högre skulder, svagare buffertar och fördröjda anpassningar.

Även när ekonomierna återhämtade sig, förbättrades inte de finansiella positionerna. Den globala tillväxten var robust under 2025, men inga betydande framsteg gjordes för att sanera budgetarna. I många länder förblev underskotten höga, skulderna fortsatte att öka och räntekostnaderna växte snabbt.

Det globala budgetunderskottet låg kvar på 5 procent av BNP under 2025. Den offentliga bruttoskulden steg till 94 procent av BNP och förväntas nå 100 procent till 2029.

Ränteutgifterna har också klättrat snabbt, från 2 till nästan 3 procent av BNP på bara fyra år.

Karaktären på dagens finanspolitiska utmaningar har förändrats. Svagheterna är inte längre främst cykliska eller ett resultat av tillfälliga nödsituationer, utan strukturella.

De rör säkerhetsutgifter, kostnader för klimat- och energiomställning och stigande räntekostnader.

Dessa faktorer ställer ihållande krav på budgetarna samtidigt som intäkterna inte har hållit jämna steg.

"I denna miljö får varje beslut om intäkter och utgifter mer långtgående konsekvenser. Att enbart vänta på att tillväxten ska göra jobbet är ett mycket riskabelt projekt. När trycket är strukturellt köper man sig inte tid genom att skjuta upp saneringen; i stället minskar valmöjligheterna och riskerna ökar", skriver IMF.

Deras referensprognos antar att störningarna från kriget avtar i mitten av 2026, men det antagandet är osäkert.

I ett allvarligt scenario antas att oljepriserna förblir 100 procent högre än beräknat under 2027, att inflationstrycket återuppstår och att finansieringsvillkoren stramas åt. I detta scenario ökar sårbarheten i de offentliga finanserna.

Bland andra hot finns fragmentering inom handel och finans som kan sänka tillväxten, politisk instabilitet samt abrupta prisomställningar på marknaderna. Det senare rör till exempel de nu dominerande AI-aktierna, kan snabbt strama åt de finansiella villkoren.

"I takt med att centralbankerna krymper sina balansräkningar måste regeringar i allt högre grad förlita sig på privata investerare för att absorbera den växande skuldsättningen. Detta gör lånekostnaderna mer känsliga för förändringar i marknadens humör", skriver IMF.

Finanspolitisk disciplin innebär att välja politik som skyddar stabiliteten idag utan att undergräva den i morgon.

Länder med begränsat finanspolitiskt utrymme bör undvika att finansiera stödåtgärder med ytterligare upplåning, utan hellre omfördela utgifter.

Finanspolitik och penningpolitik bör också vara tätt samordnade. Nödbetonade utgifter bör inte skapa ny samlad efterfrågan, så att stödåtgärder inte underminerar centralbankernas ansträngningar att hålla inflationen under kontroll.

"Dessutom är breda åtgärder, såsom bränslesubventioner, även om de är politiskt tilltalande, kostsamma, dåligt riktade, svåra att avveckla och uppmuntrar högre konsumtion när utbudet är begränsat, vilket driver upp de globala priserna ytterligare", skriver IMF.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt