STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Lönebildningen har verkligen bidragit till att styrräntan i dag är lägre i Sverige än i många andra länder.

Det sade Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör, vid en konferens om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen på torsdagen.

Hon noterade att ingen avtalsrörelse är den andra lik, detta är hennes fjärde som generaldirektör.

Enligt Wennemo finns det några kandidater till att bli den stora konfliktfrågan under nästa års avtalsrörelse, som omvärldsläget, en konflikt om pension som inte lösts, och att vi inte har någon regering.

"Men jag känner tillförsikt. Partssystemet har hanterat frågor som känts som olösbara, men man har hittat lösningar", sade Wennemo.

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, talade om den Lönebildningsrapport som KI släppte tidigare i veckan.

Han lyfte särskilt fram rapportens avsnitt om näringslivets lönsamhet, som de utvecklat i årets upplaga.

Det finns enligt KI ingen entydig bild av lönsamheten. De ser kapitalavkastningen som det viktigaste måttet, som bör hamna mer i fokus,

Han påpekade vidare att KI inte föreslår någon lämplig nivå för löneökningarna, "det är det parterna som har ansvar för".

"Det viktiga är stabiliteten och rimligheten", sade Kainelainen.

Han sade att 2026 är ett tydligt återhämtningsår, "lågkonjunkturen är över". Produktiviteten har ökat, vilket är positivt eftersom den är grunden för det ekonomiska välståndet.

"Men produktiviteten är svår att sätta en exakt siffra på", tillade han, KI:s prognos bygger på det historiska genomsnittet.

KI-chefen konstaterade att Sverige fortsatt har en hög arbetslöshet, även historiskt sett, men att större delen av arbetslösheten är strukturell. Väldigt få har förlorat sitt jobb, i stället är det fler som trätt in i arbetskraften.

"Den konjunkturella arbetslösheten kommer att sjunka, men det är väldigt svårt att säga när", sade han.

När det gäller löneökningstakten har reallönerna sjunkit i Sverige under perioden 2020-2025, men skillnaderna jämfört med våra närmaste grannländer är försumbar. Jämfört med euroområdet har reallönerna varit lägre i Sverige.

Ola Bergström på Industrins ekonomiska råd talade om den nya konkurrensen från Kina och sade att det är viktigt att ha en fördjupad förståelse för vad som händer just nu och hur konkurrensen från Kina kan hanteras.

Den svenska varuexporten till Kina varit lite avtagande de senaste åren, medan importen ökat. Kinas export till Europa har samtidigt exploderat. Samtidigt som Kinas export ökar så blir Kina samtidigt mindre exportberoende.

"För Europa har exporten blivit mer betydande för den europeiska ekonomin. Europa är mer utsatt än USA", sade han.

Dessutom får kinesiska varor allt större betydelse på Sveriges viktigaste exportmarknader, inklusive Tyskland.

När det gäller sektorer är de viktigaste nu inte bara bilar, utan även elektronik, telekom, läkemedel och kemi.

"Egentligen svensk industris kronjuveler, därför är det viktigt", sade Ola Bergström.

Han lyfte också fram Kinas omfattande industripolitik, drygt 1,7 procent av BNP läggs enligt honom på industripolitiken, långt mer än andra länder.

Det ger inte ökad produktivitet, men ökad produktionskapacitet. Priserna sätts för att skapa marknadsandelar. Politiska målsättningar spelar stor roll, speciellt på regional nivå.

"Vi ser en allvarlig risk för strukturkris i Europa" om detta får fortsätta, hela branscher kan slås ut och arbetslösheten öka. Det här är långsamma processer som händer över lång tid, enligt Ola Bergström.

Ett förslag är att få Kina att sluta ge statliga stöd och ändra sin industripolitik, men detta är inte troligt, enligt Bergström.

"Vi vill uppmana parterna i svensk industri och mer generellt att våga prata om detta på ett nytt sätt, hur man ska förhålla sig till dessa nya förutsättningar", sade han.

Peter Beiron, MI, talade om lönestrukturen 2025. Den genomsnittliga månadslönen förra året var 42.900 kronor i månaden och lönespridningen 2,20 sett till alla anställda.

Löneskillnaden mellan män och kvinnor i hela ekonomin var 9,9 procent, störst var skillnaderna i regionerna och lägst i kommunerna.

Julia Fenno, MI, talade om löneutvecklingen och konkurrenskraften i svensk tillverkningsindustri.

Hon sade att det har varit en nedväxling i löneökningstakten fram till och med juli i år, 2,9 procent, i linje med den avtalade lönen.

Lönerna fortsatte att öka i linje med euroområdet och USA, men just nu är reallöneutvecklingen i Sverige bättre.

Arbetsmarknadsläget har varit dämpat, noterade hon, där sysselsättningsgraden är i nivå med första kvartalet 2023, men arbetslösheten är fortfarande högre.

I Tyskland pågår just nu en avtalsrörelse och IG Metalls krav kallade hon "defensivt" historiskt sett, vilket hänger samman med krisen i den tyska tillverkningsindustrin.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt