STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Nato överväger att inta en mer offensiv hållning mot Rysslands växande användning av hybridkrigföring, där cyberattacker, sabotage och kränkningar av luftrummet blivit återkommande inslag.

Det sade Nato:s högste militäre företrädare, amiral Giuseppe Cavo Dragone, i en intervju med Financial Times.

Enligt Dragone diskuterar Nato hur de kan gå från att främst reagera på ryska aktiviteter till att agera mer proaktivt. Det nuvarande förhållningssättet, särskilt på cybersidan, är i första hand defensivt.

"Vi studerar alla möjligheter. På cyberområdet är vi i stort sett reaktiva. Att bli mer offensiva, eller åtminstone proaktiva, är något vi överväger", sade han.

Europa har de senaste åren drabbats av en rad incidenter kopplade till hybridkrigföring. Vissa har pekats ut som ryska operationer, andra har varit svårare att fastställa. De omfattar allt från avskurna kablar i Östersjön till omfattande cyberangrepp i flera europeiska länder.

Flera diplomater, särskilt från östra Europa, har därför uppmanat Nato att sluta begränsa sig till att svara i efterhand och i stället visa att angrepp kan få konsekvenser. Ett sådant mer aktivt svar skulle vara enklast på cyberområdet, där medlemsländer redan besitter offensiva verktyg, men betydligt svårare i fråga om sabotage eller intrång med drönare.

Dragone öppnade för att även föregripande insatser kan räknas som defensiva i vissa situationer, men konstaterade att det skulle innebära ett skifte i Natos traditionella tänkande.

Han lyfte att det även finns hinder, både juridiska och organisatoriska, som måste tas med i beräkningen innan alliansen kan agera mer kraftfullt. "Att svara mer offensivt än vår motpart är ett alternativ, men då måste vi veta vilken rättslig ram som gäller och vem som skulle utföra det", sade han.

Ett område där avskräckningen har fungerat, enligt Nato, är den nya insatsen Baltic Sentry. Genom tät patrullering med fartyg, flyg och marina drönare i Östersjön har de lyckats sätta stopp för de kabelkapningar som skedde 2023 och 2024 och som kopplats till ryska fartyg i den så kallade skuggflottan, som används för att runda västliga sanktioner.

"Sedan Baltic Sentry inleddes har inget hänt. Det tyder på att avskräckningen fungerar", sade Dragone.

Dragone betonade att Nato och dess medlemsländer har större begränsningar än Ryssland, inte minst på grund av etiska och juridiska krav. Det gör läget mer komplicerat, även om han inte ville beskriva det som en svaghet.

Det centrala, sade han, är att säkra avskräckningen inför framtiden. "Hur avskräckning ska uppnås, genom vedergällning eller genom att slå före, måste analyseras noggrant. Trycket på dessa frågor kan öka i framtiden", tillade han.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt