STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den nordiska BNP-tillväxten kommer att överträffa euroområdets under 2026, drivet av expansiv finanspolitik och högre konsumtionsutgifter. Sveriges ekonomi väntas växa snabbast och Finlands långsammast eftersom regeringen där kommer att fortsätta konsolidera de offentliga finanserna nästa år.

Den bedömningen gör Oxford Economics, enligt ett kundbrev.

"Vi förväntar oss att den inhemska efterfrågan kommer att vara det viktigaste tillväxtstödet eftersom den externa efterfrågan ser ut att bli svag", skriver de.

Högre sysselsättning, robust realinkomsttillväxt och gynnsamma skatteförändringar kommer att stödja den privata konsumtionen. Samtidigt bör tidigare räntesänkningar från centralbankerna kompensera för en del av investeringspåverkan från den högre handelspolitiska osäkerheten, även om mycket av den initiala skjutsen redan har materialiserats.

Finlands finanspolitiska åtstramning kan komma att förvärra tillväxtskillnaden gentemot regionen, medan skatteåtgärder kommer att vara viktiga för att stödja den privata konsumtionen för Sverige och Danmark, och finanspolitiken kommer också att förbli expansiv i Norge.

De noterar att i ett historiskt sammanhang har den senaste nedgången i konsumtionsutgifterna varit mer utdragen än under den globala finanskrisen. För Sverige och Finland har det varit mer likt recessionen i början av 1990-talet, medan konsumtionen i Danmark har återhämtat sig snabbare, och Norge nästan har varit opåverkat av de makroekonomiska motvindarna.

Hushållen har bibehållit ett högre sparande än under 2010-talet på grund av högre styrräntor och ytterligare osäkerhet på arbetsmarknaden. Men de tror att det finns goda skäl till att konsumtionen ska öka i hela regionen inför nästa år.

Men arbetsmarknaden är en joker. Under senare år har arbetslösheten ökat med flera procentenheter i Sverige och Finland till nära 10 procent, medan ökningarna i Danmark och Norge varit mer dämpade. Med den förväntade konjunkturuppgången och förbättrade sysselsättningsförväntningar från företagen kommer arbetslösheten att minska i hela regionen och stödja hushållens inkomster.

"Riskerna lutar dock något åt ​​det negativa – om tillväxten skulle bli en besvikelse kan företagen göra sig av med arbetskraft snarare än att hamstra den", skriver de.

Enligt Oxford Economics verkar tillväxtriskerna vara balanserade. Hushållens sparräntor kommer sannolikt inte att helt återgå till normerna före pandemin.

"Men investeringar kan motstå högre handelspolitisk osäkerhet bättre än vi förväntar oss, särskilt nu när USA och EU har kommit överens om ett handelsavtal."

De noterar att inflationen har överraskat positivt på senare tid, vilket utgör ett dilemma för centralbankerna med tanke på den blygsamma tillväxten. Men de förväntar sig att inflationen gradvis återgår till målen i hela regionen. Både Riksbanken och Norges Bank sänkte sina styrräntor i september, men signalerade slutet på lättnadscykeln för tillfället.

De räknar vidare med att försvarsutgifterna kommer att öka och vara helt underskottsfinansierade. Utgifterna kan nå 3 procent av BNP i Norge och Danmark i år, medan Sveriges stora försvarsindustri kommer att gynnas av den EU-omfattande satsningen på att köpa lokal försvarsutrustning.

"Svåra finanspolitiska avvägningar är oundvikliga för Finland om landet ska nå det nya Nato-målet", skriver de.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt