OECD räknar med att den svenska ekonomin återhämtar sig under de kommande åren. Real BNP-tillväxt väntas uppgå till 1,9 procent 2026 och därefter stärkas till 2,5 procent 2027. Tillväxten drivs främst av en expansiv finanspolitik, stigande realinkomster samt en återhämtning i bostadsinvesteringarna. Även offentliga investeringar väntas öka, inte minst inom försvarssektorn.

Samtidigt bedöms arbetsmarknaden gradvis förbättras. Arbetslösheten väntas sjunka från 8,9 procent 2025 till 7,6 procent 2027 i takt med att den ekonomiska aktiviteten ökar. Inflationen, mätt som KPIF, väntas falla till 1,2 procent 2026, främst till följd av baseffekter och skattesänkningar. Därefter väntas inflationen åter stiga till 1,9 procent 2027, vilket ligger nära Riksbankens inflationsmål.

OECD pekar dock på flera risker för utvecklingen. Framför allt lyfts geopolitiska spänningar fram som en osäkerhetsfaktor. Organisationen varnar också för att hushållens försiktighetssparande kan förbli högt under längre tid än väntat, vilket skulle kunna dämpa konsumtionen och därmed den ekonomiska återhämtningen.

När det gäller den ekonomiska politiken anser OECD att penningpolitiken fortsatt bör fokusera på att förankra inflationsförväntningarna samtidigt som tillfälliga prisförändringar och skatteeffekter inte bör få alltför stor betydelse för räntebesluten. Finanspolitiken bör enligt OECD värna trovärdigheten för det nya balansmålet genom att kombinera den nuvarande expansiva inriktningen med en tydlig plan för framtida budgetkonsolidering.

OECD rekommenderar även att energistöd förblir tillfälliga och riktade för att begränsa de offentliga kostnaderna och samtidigt upprätthålla incitamenten för energieffektivisering. På bostadsmarknaden anser organisationen att en successiv avveckling av hyresregleringen och skattesubventioner till bostadsägare skulle bidra till att minska de obalanser som finns på marknaden.

Lars Johansson
lars.johansson@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire