STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Spreadarna i Europa fortsatte att vidgas på torsdagen, samtidigt som USA-räntorna gynnades i en generell "risk av". Yenen stärktes till 157:25 mot dollarn och schweizerfrancen till 0:9220 mot euron.

Tyska räntor var vid svensk stängning 3-6 punkter ned, medan franska räntor var 10-16 punkter upp med tioåringen på 5,11 procent. Den tioåriga tysk/franska spreden ökade därmed till 175 punkter, den högsta nivån sedan 2011.

Italienska räntor var 3-7 punkter medan spanska sjönk svagt.

Craig Veysey på Guinness Global Investors noterade att det finns mer skyddsmekanismer på plats nu än under eurokrisen, och den franska bankstressen är inte som den var då för länder som Grekland.

Men tyska statsobligationer skulle kunna svepas med om investerare börjar tro att Tyskland måste göra mer för de skuldsatta länderna.

"Potentialen för att Tyskland ska subventionera andra regeringar i framtiden, kanske genom att låna upp mer själva, det är något som kan börja få fäste i investerarnas sinne. Marknaden kanske tror att det kan bli möjligt vid någon tidpunkt", sade han till Bloomberg News.

På fredagen ska Moody's ge en uppdaterad bedömning om Frankrike, och kan komma att sänka betyget ett steg från Aa3 till A1, vilket skulle vara i nivå med vad Standard & Poor's och Fitch har nu.

USA-räntorna sågs som en säker hamn och sjönk med tioåringen ned nära 10 punkter under dagen, till 5,03 procent.

Oljepriserna steg med Brent upp över 111 dollar per fat och WTI tillfälligt över 100-nivån. Detta efter nya attacker och hot i Mellanöstern.

Insee:s konfidensindikator för den franska tillverkningsindustrin steg till 105 i oktober från 101 föregående månad, väntat var 101.

Läget inom tjänstesektorn steg till 99 från 98 men sjönk inom detaljhandeln till 93 från 96. Jobbindikatorn sjönk till 95 från 98.

Svaren samlades in mellan den 25 september och 19 oktober, men huvuddelen lämnades de första två veckorna, vilket innebär att det bara delvis täcker perioden med de ökade protesterna i landet.

ING Economics noterade att det nu inte bara handlar om svag ekonomisk aktivitet och effekterna av högre räntor, utan också om de ekonomiska, politiska och finansiella konsekvenserna av social oro.

De ekonomiska kostnaderna för våldsamheterna begränsas inte till krossade skyltfönster, det verkliga problemet är ihärdigheten.

"En kortvarig och geografiskt begränsad händelse skulle sannolikt få begränsade makroekonomiska konsekvenser, medan långvariga oroligheter kan undergräva förtroendet genom att få hushållen att undvika stadskärnorna, turister att skjuta upp sina resor och företag att senarelägga investeringar. Därmed kan en tillfällig störning utvecklas till en mer långvarig ekonomisk chock", skrev ING.

Oroligheterna gör det svårare att få parlamentets godkännande av budgeten, samtidigt som regeringen i praktiken saknar utrymme att bemöta situationen med ytterligare offentliga utgifter eller skattesänkningar.

"Frankrike har därför varken det finanspolitiska utrymmet att köpa social fred eller det politiska handlingsutrymmet att på ett enkelt sätt genomföra den nödvändiga ekonomiska anpassningen", skrev de.

ECB har möte nästa vecka, och väntas där hålla oförändrat. Den franska utvecklingen lär bli ett ämne på pressträffen.

Svenska räntor sjönk 4-6 punkter medan kronan tappade 4 öre till 9:92 mot dollarn och 2 öre till 11:11 mot euron.

Vice riksbankschef Per Jansson sade att uppgången i svensk ekonomi är bred och tillväxten starkare än väntat.

Riksbanken ser det som rimligt att se igenom effekterna på inflationen från de tillfälliga finanspolitiska åtgärderna, men samtidigt finns det en risk för att konflikterna blir mer bestående och att de höga energipriserna mer blir en del av den genuina inflationsprocessen.

Det ser lite grand ut som ett "mini-2022", även om han inte ser en risk för en upprepning.

"Men det finns element av den bilden även nu", sade han.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt