STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna var stabila på onsdagen samtidigt som euron stärktes en bit över 1:16 mot dollarn. De europeiska börserna pekade uppåt med fokus på bolagsrapporter.

Kronan stärktes 5 öre till 9:63 mot dollarn, men tappade 3 öre till 11:20 mot euron.

Tyska industriorder sjönk oväntat i juni, för andra månaden i rad. Orderingången minskade 1,0 procent från i maj, väntat var en ökning med lika mycket.

I maj sjönk dock orderingången inte lika mycket som tidigare meddelats, utan var "bara" ned med reviderande 0,8 procent (-1,4).

När "stororder" exkluderas var nya order 0,5 procent högre i juni än föregående månad.

Commerzbank noterade att nedgången i order från länder utanför euroområdet var särskilt märkbar, vilket kan vara en indikation på den framtida effekten av amerikanska tullar.

"Det innebär att en uppgång i industriorder fortfarande är långt borta", skrev banken.

Italiens industriproduktion kom in marginellt högre än väntat i juni. På tisdagen överraskade framförallt Frankrikes industriproduktion på uppsidan, men även Spaniens industriproduktion steg tydligt från månaden före.

Tyskland redovisar sina siffror på torsdagen.

Eurostat meddelade att detaljhandelsförsäljningen i euroområdet ökade med 0,3 procent i juni, jämfört med maj, väntat var +0,4 procent. Jämfört med juni i fjol ökade försäljningen med 3,1 procent, väntat +2,6 procent. Majsiffrorna reviderades upp.

ING tyckte att den starkare detaljhandelsförsäljningen signalerar motståndskraftig efterfrågan från hushållen och att detta kommer att stötta tillväxten under årets andra halva.

ECB-rådsledamoten Robert Holzmann sade i en intervju med Econostream att ECB-ledamöterna till största delen är överens om att det är rätt att avvakta, och att penningpolitiken bör karaktäriseras av en "stadig hand".

Efter så många räntesänkningar befinner sig de nu på en nivå som är expansiv. För Europa och övriga världen har bedömningen om den neutrala räntan sannolikt stigit något igen, så det är klokt att behålla räntan där den är och invänta mer information om den ekonomiska utvecklingen.

Det är också det budskap som ECB-chefen Christine Lagade indikerade vid det senaste mötet.

Här hemma reviderade Konjunkturinstitutet, KI, i en prognosuppdatering ned sin BNP-prognos något för i år, till 0,7 procent, från 0,9 procent i juni. För 2026 sänkte de prognosen till 2,6 procent från 2,7 procent.

KI skrev att osäkerheten kring den amerikanska administrationens tullpolitik har fortsatt under sommaren. De tullöverenskommelser som träffats ligger i stora drag i linje med vad som de tidigare antagit. Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år.

Riksbanken väntas sänka räntan en gång till i september ner till 1,75 procent.

"Lägre räntor och stigande reala inkomster bidrar till att hushållen ökar konsumtionen snabbare framöver och konjunkturen börjar återhämta sig mot slutet av året", enligt KI.

Budgetpropositionen för 2026 väntas innehålla ofinansierade åtgärder om 34 miljarder kronor, vilket är en normal storleksordning.

Prognosen är ett underlag för regeringens budget för 2026. Det förberedande arbetet tillsammans med en bedömning om reformutrymmet brukar bestämmas vid regeringens möte i Harpsund senare i augusti.

USA-räntorna låg stilla på onsdagen, med tvåårsräntan på 3,72 procent och tioårsräntan på 4,22 procent, jämfört med svensk stängning på tisdagen.

Fed-chefen i Minneapolis, Neel Kashkhari, sade till CNBC att två räntesänkningar i år fortfarande verkar lämpligt. Han tillade att om inflationen stiger på grund av tullarna kan Fed göra en paus eller till och med höja räntorna.

ING ändrade sin Fed-prognos och räknar nu med att Fed sänker styrräntorna med 25 punkter i september, oktober och december, och därefter bedömer situationen. Detta efter att jobbrapport och svag tillväxt ändrat bilden.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt