STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna inledde veckan relativt trevande, med tyska räntor i stort oförändrade medan franska steg någon punkt. Euron tappade något till 1:1180 mot euron.

USA-räntorna sjönk efter den svenska stängningen i fredags, och på måndagen var det ingen räntehandel på grund av Columbus Day.

Oljepriserna steg successivt under måndagen, med Brent upp till närmare 107 dollar per fat.

USA:s president Donald Trump meddelade i helgen att Ryssland ska tillåtas att leverera stora mängder diesel, i tanken att få ned priserna på hemmaplan.

Beslutet kritiseras av kongressledamöter från såväl Demokraterna som Republikanerna och ses av bedömare som en åtgärd för att stärka chanserna inför mellanårsvalet, där Republikerna kämpar i motvind.

I helgen meddelade Trump också att Ryssland och Ukraina kommit överens om att avstå attacker mot varandras energianläggningar, uppgifter som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ifrågasatte.

"Det stod klart att Putin inte läser Truth Social och att hans drönare följer helt andra instruktioner. Men de här inläggen handlar faktiskt om något som påverkar livet för miljontals människor, och det gör dem oerhört viktiga", sade Zelenskyj.

Huthierna har attackerat flygplatsen i Riyadh, och det har skett en upptrappning av attackerna mot fartyg som passerar Hormuzsundet.

Större mängder råolja transporteras ut från Persiska viken, men betydligt mindre mängder raffinerade oljeprodukter.

I Ryssland har månader av återkommande ukrainska attacker mot raffinaderier förvärrat den redan ansträngda dieselförsörjningen.

Det har skapat ett komplext läge för marknaden.

"Handlarna verkar just nu osäkra på åt vilket håll de ska gå, och det kan jag knappast klandra dem för. En eventuell ökning av den ryska dieselexporten och uppgifterna om en vapenvila på energiområdet lär knappast göra någon större skillnad. Därmed återstår Mellanöstern som det huvudsakliga problemet som måste lösas", sade Ole Sloth Hansen på Saxo Bank till Bloomberg News.

Energiutvecklingen fortsätter att sätta prägel på inflationen och centralbankernas agerande.

ECB-ledamoten Christodoulos Patsalides varnade för att det finns gränser för vad beslutsfattare kan göra för att hålla inflationschocker nere.

"En centralbanks penningpolitik kan inte lösa krig, problem med de offentliga finanserna eller störningar i leveranskedjorna", sade han enligt Bloomberg News.

På onsdag kommer USA-KPI, där kärninflationen väntas stiga från 2,4 till 2,5 procent, och på fredag talar Fed-chefen Kevin Warsh vid IMF-mötet i Bangkok.

Marknaden prisar in en 80-procentig sannolikhet att Fed lämnar styrräntan oförändrad vid mötet den 28 oktober.

Ungefär samma sannolikhet sätter marknaden för att Riksbanken höjer vid novembermötet.

Under veckan kommer definitiv svensk KPI för september.

SEB skrev att justerat för sänkta momssatser och subventioner var kärninflationen oförändrad på 1,5 procent i årstakt, medan den säsongsjusterade och annualiserade månadstakten endast uppgick till 1,1 procent.

Tjänster och livsmedel låg bakom den oväntat låga inflationen. Kärninflationen för varor steg, drivet av kronförsvagningen och högre elektronikpriser.

Utfallet stärkte uppfattningen att sommarens inflation delvis var tillfällig. Kärninflationen väntas gradvis stiga under de kommande 6–12 månaderna, men inflationstakten på kort sikt är fortfarande dämpad.

Mot denna bakgrund framstår två räntehöjningar från Riksbanken direkt efter varandra som osannolika. En räntehöjning i november är mycket sannolik, men de räknar med att en andra höjning dröjer till 2027.

"Vi upprepar vår bedömning att marknaden räknar med alltför stora sammanlagda räntehöjningar från Riksbanken, med tanke på den svenska ekonomins stora räntekänslighet", skrev SEB.

Svenska räntor sjönk något på måndagen, medan kronan tappade 2 öre till 10:02 mot dollarn.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt