STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksbanken behöver inte höja räntan nu och kommer heller inte att göra det. Men om inflationsutsikterna ändras och inflationsmålet hotas är det viktigt att de agerar.

Det säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, till Nyhetsbyrån Direkt.

Riksbanken lämnar sitt räntebesked på onsdagen klockan 9.30, och såväl bedömare som marknadens prissättning indikerar en enighet om att Riksbanken lämnar oförändrat.

Det är också vad Kerstin Hallsten tror att beskedet blir.

Inflationen stiger visserligen men det är från låga nivåer. De stigande energipriserna kommer att ge vissa andrahandseffekter på inflationstrycket, men det blir ändå inte så högt att det motiverar räntehöjningar nu.

Läget i Mellanöstern ser ju också lite ljusare ut, även om mycket är osäkert.

Inflationen väntas stiga framöver. KI-barometern i maj visade på högre prisplaner, och producentpriserna har ökat.

Industriarbetsgivarnas prognos är att Riksbanken höjer räntan två gånger först under 2027, med räntan upp till 2,25 procent. Den prognosen bygger på en tydlig uppgång i ekonomin under året och att BNP ökar med 2,8 procent nästa år.

I prognosen ligger att det finns vissa effekter från oljeprisuppgången och att vi får en bredare uppgång i varu- och tjänstepriserna, men det bygger också på att detta främst är en initial effekt. Riksbankens höjning blir därmed mer konjunkturell.

"Det är ett mer normalt konjunkturförlopp där de höjer räntan för att konjunkturen stärks, snarare än att höja för att se till att det inte blir andrahandseffekter av stigande oljepriser", säger hon.

I marsprognosen visade Riksbankens räntebana en styrränta på 1,77 procent fjärde kvartalet. Marknaden prissätter minst en höjning från Riksbanken i år, och flera bedömare tror också att Riksbanken kommer att dra upp sin räntebana en bit i år, för att ge en tydligare signal.

Hallsten ser inte detta som givet, utan tror mer att Riksbanken kommer att betona sin beredskap att agera. Det är också något som Riksbanken lyft fram i sin kommunikation.

Men det finns stora risker. Om konflikten i Mellanöstern skulle eskalera och inflationstrycket öka mer påtagligt, då är det viktigt att Riksbanken agerar för att värna inflationsmålet, så att inflationen inte drar iväg.

Det finns samtidigt många finanspolitiska åtgärder just nu som gör inflationsbilden komplex.

"Det är svårt nu och det blir svårt framöver att få en tydlig bild av den underliggande inflationen", säger hon.

Det kan också vara svårt för gemene man att se igenom de tillfälliga priseffekterna. Det blir därmed extra viktigt att vara ute och förklara utvecklingen i den underliggande inflationen. Riksbanken har också en rad underliggande mått som de kommer att följa noga.

Terminspriserna på oljan blir här viktigt att följa. Just nu ser det ganska bra ut och de väntas falla framöver, men om de skulle visa att de inte gör det skulle det vara en oroande faktor. Ju längre tid som oljepriserna förblir höga, desto större sannolikhet att andra aktörer kommer att behöva höja sina priser, med ökade andrahandseffekter.

ECB höjde i förra veckan räntan med 25 punkter, bland annat med hänvisning till stigande inflationsrisker.

Hallsten noterar att inflationen i euroområdet är högre än i Sverige. ECB:s och Riksbankens styrränta har visserligen historiskt följt varandra rätt nära, men inte alltid.

En räntehöjning där behöver därmed inte betyda en räntehöjning här.

"Vi har haft många år av väldigt svag ekonomisk utveckling. Så jag tror att de med penningpolitiken vill försöka stötta ekonomin så mycket de kan utan att äventyra inflationsmålet. Om de upplever att de har utrymme så kommer de utnyttja det", säger hon.

Det blir lite extra fokus på det när vi haft en lång period av olika chocker som hållit tillbaka den ekonomiska utvecklingen.

Vad gäller ECB finns en diskussion om att de velat höja för att visa att de inte "ligger efter i kurvan" och riskerar att agera för sent, likt många tyckte att de gjorde under inflationsuppgången 2021-2022.

Räntehöjningen nu skulle därmed kunna ses som en form av säkerhethöjning, även om ECB-chefen Christine Lagarde avfärdade detta vid pressträffen i förra veckan.

Hallsten säger att det är viktigt att lära av historien men också att varje situation är unik.

Under pandemin var det många som sade att vi måste lära av finanskrisen och inte fasa ut den expansiva ekonomiska politiken för tidigt. Då drog inflationstrycket iväg på ett olyckligt sätt.

"Man måste så klart lära sig av tidigare kriser men också se vad som är unikt denna gång", säger hon.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt