STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Att Riksbanken kommer att lämna sin styrränta oförändrad vid sitt penningpolitiska möte i veckan är inte ett så enkelt beslut som man skulle kunna tro.

Det säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Beslutet är både enkelt och svårt. Det mest sannolika beslutet är oförändrat, men samtidigt tycker jag att det är väldigt svåra bedömningar. Jag förstår att centralbankerna provar sig fram, det är väldigt många skiften i världen just nu", säger hon.

Hallsten pekar på att vi inte vet vilken värld vi befinner oss i. Om det sker en återgång till tiden före inflationschocken finns det en risk för en lägre inflation framöver än vad de flesta bedömare räknar med.

Detta scenario bygger på att nedpressat inflationstryck i Asien, främst Kina, sprids till oss och resten av världen.

Just nu drivs svensk ekonomi främst av en expansiv politik riktad mot hushållen, men för många företag går det fortsatt trögt.

Företag, inte minst inom exportindustrin, påverkas negativt av den senaste tidens starka kronkurs och samtidigt finns det en risk för fortsatt svag ekonomisk utveckling.

Men enligt Kerstin Hallsten finns det inte bara nedåtrisker mot inflationsutvecklingen, utan även uppåtrisker.

På uppsidan finns den "knöliga handels- och geopolitiska situationen", där företagen exempelvis måste fundera på var de lägger sin produktion. Det handlar mer om "försäkringslösningar" än om produktivitetsförbättringar.

"Det blir dyrare att producera, och om den processen håller i sig en tid håller det uppe inflationen, vilket delvis beror på tullarna. Men det beror även på att effekten av att komparativa fördelar, när alla kunde fokusera på det man är bäst på, avtar. Nu är det mer försäkringstänk och det kostar alltid", säger hon.

En annan uppåtrisk är att företagen haft ökade kostnader på grund av högre enhetsarbetskostnader. Dessa har ökat snabbare under senare år, vilket brukar slå igenom med lite fördröjning, framhåller chefekonomen.

"Det har varit en period med ökade kostnader, sen beror det på när företagen kan börja föra över kostnaderna på konsumenterna. Om den ekonomiska återhämtningen tar fart kan möjligheten att ta ut kostnaderna komma", säger hon.

Hon ser "ett paket av uppåtrisker", där inflationen ökar mer än väntat.

"Det finns uppåt- och nedåtrisker som balanserar varandra, det är mycket svårt att veta vilken värld vi befinner oss i. Den bästa strategin för direktionen tror jag är att ligga lågt och se vad som händer", säger Kerstin Hallsten.

Den senaste tidens ekonomiska utfall har spretat. Exempelvis var BNP-indikatorn starkare än väntat samtidigt som inflationen var lägre än förutspått och arbetsmarknaden fortsatt svag.

"Statistik är alltid hoppig, i våra industrier är det väldigt trögt. Om man bara tog hänsyn till basindustrin skulle räntan verkligen behöva sänkas", säger hon.

För att Riksbanken skulle sänka styrräntan igen i denna cykel tror hon att "det måste komma till något mer bredare, som en längre tid av låg underliggande inflation, samtidigt som det är tydligt att återhämtningen dröjer och är trögare än väntat".

På frågan om hur hon tror att Riksbanken resonerar kring det geopolitiska läget och Trump pekar hon på de båda effekterna som kan påverka inflationen och "de får helt enkelt följa det här".

"Blir det ökade kostnader på grund av minskad global handel, där företagen får försöka hitta nya underleverantörer så kan det driva upp inflationen. Men det kan komma lite pö om pö och trycka upp prisnivån, oftast är det en längre process", säger hon.

Chefekonomen gör i dagsläget bedömningen att en första höjning från Riksbanken kommer först i slutet av 2027.

"Även om vi får tillväxt så är det från låga nivåer, det är ett fortsatt svårt läge, konjunkturen behöver bli mer balanserad", säger Kerstin Hallsten.

Hon har svårt att tro att Riksbanken skulle göra någon snabbare omläggning av penningpolitiken, det skulle kräva att inflationen glider upp och under en längre period hamnar högre, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen tar fart.

I Infronts enkät inför Riksbankens besked spår samtliga elva tillfrågade bedömare att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent vid detta möte och även marknadens prissättning indikerar obefintliga förväntningar att Riksbanken ändrar räntan vid detta möte.

Framåtblickande tror sju av elva att räntan lämnas oförändrad under resten av året. Samtidigt ser tre en höjning med 25 punkter till 2,00 procent före årsskiftet, medan en räknar med en sänkning till 1,50 procent.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad vid mötet den 17 december, och konstaterade då att konjunkturutsikterna såg något bättre ut, medan inflationsutsikterna stod sig.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt