STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Kriget i Mellanöstern är fortsatt den viktigaste osäkerhetsfaktorn för inflationen och den framtida penningpolitiken.

Det sade vice riksbankschef Göran Hjelm vid det penningpolitiska mötet den 16 juni, enligt det protokoll som publicerades på onsdagen. Vid mötet lämnades räntan oförändrad på 1,75 procent.

De två kärnfrågorna är fortfarande hur stora de direkta och indirekta effekterna på inflationen kan tänkas bli samt vid vilken storlek på dessa effekter som det finns en risk för andrahandseffekter.

Inflationsmålets trovärdighet är fortsatt stark. Inflationsförväntningarna ligger nära 2 procent och mycket tyder på att arbetsmarknadens parter även framöver kommer att utgå från inflationsmålet i avtalsrörelsen.

Dessutom är prisplanerna inom tjänstesektorn i stort sett oförändrade.

"Sammantaget bedömer jag därför att risken för andrahandseffekter via löne- och prisbildningen för närvarande är obetydlig", sade han.

Trots fortsatt höga oljepriser anser Hjelm att oljemarknaden har varit mer motståndskraftig än många bedömare väntat sig. Ökad produktion i USA, minskad kinesisk oljeimport och lägre lagernivåer i flera länder har bidragit till att begränsa prisuppgångarna.

Samtidigt steg Sveriges importprisindex i producentled.

"Ökningen på 10 procent under mars och april är oroväckande stor. Samtidigt är en skillnad nu jämfört med 2021–2022 att ökningen tydligt domineras av drivmedel", konstaterade han.

Han pekade på att prisutvecklingen kan dämpas om den planerade avsiktsförklaringen mellan USA och Iran följs av ett trovärdigt fredsavtal.

Riksbanken ser även tecken på ökade störningar i de globala leveranskedjorna.

Samtidigt visar både Konjunkturbarometern och Riksbankens företagsundersökning att företagen i huvudsak planerar normala prisförändringar.

"Min sammantagna bedömning är att tillgängliga data tyder på att störningarna hittills kan betraktas som någonstans mellan små och medelstora", sade han.

Enligt Hjelm talar dagens lägre underliggande inflation och relativt svaga resursutnyttjande för att risken för en bred och varaktig inflationsuppgång är begränsad.

Riskbilden motiverar ändå en viss uppjustering av räntebanan. Efter snart fyra månaders konflikt kan minskande oljelager leda till betydligt större prisuppgångar om kriget skulle eskalera.

"Om en eskalering av kriget skulle ske i denna situation och bedömas medföra en substantiell fördröjning tills det blir en varaktig fred, skulle betydligt större effekter på oljepriser och andra råvarupriser riskeras", sade han.

Den väntade avsiktsförklaringen mellan USA och Iran har dock minskat riskerna på kort sikt.

"Parterna har dock flera svåra frågor att lösa under de nästkommande 60 dagarna och risken är relativt stor för bakslag och en återupptagen konflikt", sade han.

Han utesluter inte räntehöjningar längre fram om de indirekta effekterna av dagens prisökningar blir betydligt större än väntat.

"Det krävs dock enligt min mening att de indirekta effekterna bedöms bli just betydligt större än i huvudscenariot för att räntehöjningar ska bli nödvändiga", avslutade Hjelm.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt