Centralbanker har tre sätt att förhålla sig till risk och osäkerhet. Man kan agera mer försiktigt, kraftfullare eller helt bortse från den. Det säger Riksbanken Erik Thedéen i samband med ett tal hos Handelsbanken.

Ett snabbt och kraftfullt agerande är motiverat när risken för extremt dåligt utfall är stort. Han nämner då exempel som den globala finanskrisen 2008 eller pandemiutbrottet 2020.

”Dagens situation menar jag är ett exempel på när det finns skäl att tillämpa försiktighetsprincipen. Osäkerheten är stor och det finns flera möjliga scenarier för inflationsutvecklingen framöver. Därför är det lämpligt att avvakta och invänta mer information för att få en något bättre bild av inflations- och konjunkturutsikterna”, säger den svenska centralbankschefen.

Thedéen underströk samtidigt att det alltid finns en osäkerhet om när ett beslutsunderlag är tillräckligt.

”En viktig del i det penningpolitiska beslutsfattandet handlar därför just om en avvägning mellan att invänta ny information och att agera beslutsamt på den information som är tillgänglig”, uppgav han vidare.

Han uppgav vidare att det är en oroande utveckling i världen där man skiftar mot konfrontation och splittring framför globalt samarbete.

”Jag tror att den strategi för penningpolitiken som vi redan tillämpar, och som brukar benämnas flexibel inflationsmålsstrategi, ger oss ett bra ramverk för att hantera även dessa utmaningar”, sade han.

Han tog även upp frågan om utbudsstörningar.

”De senaste årens erfarenheter har lärt oss att det inte är självklart att bortse från utbudsstörningar, inte minst för att det är mycket svårt att i realtid avgöra om en störning är tillfällig eller mer långvarig. Centralbanker har tidigare lagt mycket tid på att analysera efterfrågesidan av ekonomin, men de senaste årens utveckling tyder på att vi också behöver bli bättre på att förstå ekonomins utbudssida.”

newsroom@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire

Läs mer på Finwire