KONJUNKTURLJUSNING ANAS, BNP +0,9% I ÅR, +2,6% -26
10 september, 06:00
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svensk ekonomi befinner sig fortfarande i en utdragen lågkonjunktur men nu anas en ljusning. Hushållen får mer pengar i plånboken 2026 när reallönerna fortsätter att stiga och regeringen satsar stort inför valet.
Det skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.
De spår att BNP ökar med 0,9 procent i år och 2,6 procent nästa år. I majprognosen spåddes 1,3 respektive 2,3 procent.
Svensk export och investeringar fortsätter att tyngas av omvärldsläget, vilket gör att "den inhemska efterfrågan blir desto viktigare för tillväxten kommande år", enligt chefekonom Christina Nyman.
Handelsbanken räknar med en "ovanligt expansiv" budget inför valåret 2026. Sammantaget väntas den offentliga sektorns underskott uppgå till drygt 1,5 procent av BNP 2026 och 2027, men statsskulden förblir ändå i linje med skuldankaret.
Regeringen har aviserat ofinansierade reformer på omkring 80 miljarder kronor, utöver stöd till Ukraina och lånefinansierade försvarssatsningar. Drygt hälften av reformerna bedöms rikta sig till hushållen, däribland ingår bland annat sänkning av inkomstskatt, matmoms, elskatt och förskoleavgift.
Reallöneökningen nästa år räcker inte för en konsumtionsledd återhämtning – om inte hushållen också drar ner på sitt sparande, vilket Handelsbankens ekonomer inte ser några tecken på. Det krävs därför ytterligare stimulanser riktade mot hushållen för en återhämtning.
"Den tillfälliga sänkningen av matmomsen kan bidra till högre konsumtion utan att driva på inflationen nästa år, men det finns en risk för att den permanentas och urholkar skatteintäkterna längre fram", säger Christina Nyman.
En högre än väntad inflation i år bedöms, enligt Handelsbanken, ha tyngt hushållens köpkraft med omkring 25 miljarder kronor. Regeringens hittills aviserade förslag riktade mot hushåll summerar till drygt 46 miljarder kronor, och innebär cirka 800 kronor mer i månaden för ett snitthushåll.
För en barnfamilj kan effekten bli mer än dubbelt så stor. Tillsammans med stigande reallöner och sänkt boränta kan en barnfamilj få drygt 3.000 kronor mer per månad i ökad köpkraft nästa år. Sammantaget stiger realinkomsterna med denna politik snabbare än normalt så att hushållens konsumtion vänder upp nästa år, trots att hushållen håller uppe sitt sparande, enligt Handelsbanken.
Banken håller fast vid att sommarens uppgång i inflationen kommer att visa sig ha varit temporär, och inflationen väntas röra sig närmare 2 procent i slutet av året. Sänkt matmoms får en stor effekt på inflationen nästa år, men utan denna engångseffekt väntas KPIF-inflationen hålla sig nära 2 procent de kommande två åren.
Ett avtagande inflationstryck och en svag konjunktur gör att Handelsbanken räknar med att Riksbanken sänker styrräntan en sista gång, till 1,75 procent, den 23 september.
"Det är lite som att singla slant att göra en prognos om Riksbanken nu, om de inte sänker i september är det högst tveksamt om det blir någon mer sänkning", säger Christina Nyman.
Handelsbanken bedömer att den expansiva budgeten totalt sett höjer inflationen med "några tiondelar" på ett par års sikt. Men det är politikeffekter av mer statisk karaktär som blir fokus i inflationsprognosen.
Sänkningen av livsmedelsmomsen, från 12 till 6 procent, antas "i stort sett vältras över till fullo" i konsumentprisledet, vilket blir en engångsjustering i prisnivån på drygt -5 procentenheter.
"Vi beräknar att det i ett svep drar ned inflationstalet med 0,7 procentenheter, från april 2026 och under ett år därefter, tills effekten faller ur och inflationstalet går upp till den underliggande inflationstrenden i ekonomin, allt annat lika", skriver Handelsbanken i rapporten.
Utöver att momssänkningen bidrar till en efterfrågestimulans, som ger "marginellt högre" inflation på ett par års sikt, ser ekonomerna två möjliga icke-linjära effekter av stimulanserna.
"Å ena sidan kan lägre livsmedelspriser dämpa inflationsförväntningarna extra mycket, vilket skulle mildra inflationsriskerna. Å andra sidan kan starkare konsumtion och därmed ljusnande pricing power ge ovanligt stora prishöjningar, eftersom företagens prissättningsbeteende ännu inte normaliserats helt", skriver Handelsbanken.
En potentiell förlängning av det nuvarande extra generösa ROT-avdraget kan också skjuta upp rekylen i dess tidigare inflationsdämpning, cirka 0,2 procentenheter, från januari 2026 till året därpå.
"Totalt förutspår vi i genomsnitt 2,6 procents KPIF-inflation i år, följt av 1,2 respektive 2,0 procent 2026–2027, men utvecklingen skulle se annorlunda ut exklusive momseffekten", skriver Handelsbanken.
SHB 2025 2026
==============================================================
BNP 0,9% 2,6%
Arbetslöshet 8,7% 8,4%
KPIF 2,6% 1,2%
==============================================================
Bild: BNP-prognos
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion
Nyhetsbyrån Direkt
KONJUNKTURLJUSNING ANAS, BNP +0,9% I ÅR, +2,6% -26
10 september, 06:00
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svensk ekonomi befinner sig fortfarande i en utdragen lågkonjunktur men nu anas en ljusning. Hushållen får mer pengar i plånboken 2026 när reallönerna fortsätter att stiga och regeringen satsar stort inför valet.
Det skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.
De spår att BNP ökar med 0,9 procent i år och 2,6 procent nästa år. I majprognosen spåddes 1,3 respektive 2,3 procent.
Svensk export och investeringar fortsätter att tyngas av omvärldsläget, vilket gör att "den inhemska efterfrågan blir desto viktigare för tillväxten kommande år", enligt chefekonom Christina Nyman.
Handelsbanken räknar med en "ovanligt expansiv" budget inför valåret 2026. Sammantaget väntas den offentliga sektorns underskott uppgå till drygt 1,5 procent av BNP 2026 och 2027, men statsskulden förblir ändå i linje med skuldankaret.
Regeringen har aviserat ofinansierade reformer på omkring 80 miljarder kronor, utöver stöd till Ukraina och lånefinansierade försvarssatsningar. Drygt hälften av reformerna bedöms rikta sig till hushållen, däribland ingår bland annat sänkning av inkomstskatt, matmoms, elskatt och förskoleavgift.
Reallöneökningen nästa år räcker inte för en konsumtionsledd återhämtning – om inte hushållen också drar ner på sitt sparande, vilket Handelsbankens ekonomer inte ser några tecken på. Det krävs därför ytterligare stimulanser riktade mot hushållen för en återhämtning.
"Den tillfälliga sänkningen av matmomsen kan bidra till högre konsumtion utan att driva på inflationen nästa år, men det finns en risk för att den permanentas och urholkar skatteintäkterna längre fram", säger Christina Nyman.
En högre än väntad inflation i år bedöms, enligt Handelsbanken, ha tyngt hushållens köpkraft med omkring 25 miljarder kronor. Regeringens hittills aviserade förslag riktade mot hushåll summerar till drygt 46 miljarder kronor, och innebär cirka 800 kronor mer i månaden för ett snitthushåll.
För en barnfamilj kan effekten bli mer än dubbelt så stor. Tillsammans med stigande reallöner och sänkt boränta kan en barnfamilj få drygt 3.000 kronor mer per månad i ökad köpkraft nästa år. Sammantaget stiger realinkomsterna med denna politik snabbare än normalt så att hushållens konsumtion vänder upp nästa år, trots att hushållen håller uppe sitt sparande, enligt Handelsbanken.
Banken håller fast vid att sommarens uppgång i inflationen kommer att visa sig ha varit temporär, och inflationen väntas röra sig närmare 2 procent i slutet av året. Sänkt matmoms får en stor effekt på inflationen nästa år, men utan denna engångseffekt väntas KPIF-inflationen hålla sig nära 2 procent de kommande två åren.
Ett avtagande inflationstryck och en svag konjunktur gör att Handelsbanken räknar med att Riksbanken sänker styrräntan en sista gång, till 1,75 procent, den 23 september.
"Det är lite som att singla slant att göra en prognos om Riksbanken nu, om de inte sänker i september är det högst tveksamt om det blir någon mer sänkning", säger Christina Nyman.
Handelsbanken bedömer att den expansiva budgeten totalt sett höjer inflationen med "några tiondelar" på ett par års sikt. Men det är politikeffekter av mer statisk karaktär som blir fokus i inflationsprognosen.
Sänkningen av livsmedelsmomsen, från 12 till 6 procent, antas "i stort sett vältras över till fullo" i konsumentprisledet, vilket blir en engångsjustering i prisnivån på drygt -5 procentenheter.
"Vi beräknar att det i ett svep drar ned inflationstalet med 0,7 procentenheter, från april 2026 och under ett år därefter, tills effekten faller ur och inflationstalet går upp till den underliggande inflationstrenden i ekonomin, allt annat lika", skriver Handelsbanken i rapporten.
Utöver att momssänkningen bidrar till en efterfrågestimulans, som ger "marginellt högre" inflation på ett par års sikt, ser ekonomerna två möjliga icke-linjära effekter av stimulanserna.
"Å ena sidan kan lägre livsmedelspriser dämpa inflationsförväntningarna extra mycket, vilket skulle mildra inflationsriskerna. Å andra sidan kan starkare konsumtion och därmed ljusnande pricing power ge ovanligt stora prishöjningar, eftersom företagens prissättningsbeteende ännu inte normaliserats helt", skriver Handelsbanken.
En potentiell förlängning av det nuvarande extra generösa ROT-avdraget kan också skjuta upp rekylen i dess tidigare inflationsdämpning, cirka 0,2 procentenheter, från januari 2026 till året därpå.
"Totalt förutspår vi i genomsnitt 2,6 procents KPIF-inflation i år, följt av 1,2 respektive 2,0 procent 2026–2027, men utvecklingen skulle se annorlunda ut exklusive momseffekten", skriver Handelsbanken.
SHB 2025 2026
==============================================================
BNP 0,9% 2,6%
Arbetslöshet 8,7% 8,4%
KPIF 2,6% 1,2%
==============================================================
Bild: BNP-prognos
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion
Nyhetsbyrån Direkt
-992x558.webp&w=3840&q=75)
Analyser
USA
Klarnas IPO
Novo Nordisks sparpaket
Analyser
USA
Klarnas IPO
Novo Nordisks sparpaket
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
