STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter att premiärminister Keir Starmer på måndagen meddelat sin avgång riktas nu blickarna mot Andy Burnham som en möjlig efterträdare.

Burnham svors under måndagen in som parlamentsledamot för valkretsen Makerfield efter sin historiska seger i förra veckans fyllnadsval. Under valrörelsen presenterade han flera politiska förslag som ger en tydlig bild av vilken riktning Storbritannien kan ta om han flyttar in på Downing Street, skriver BBC.

Samtidigt som Burnham förespråkar omfattande reformer har han ställt sig bakom de finanspolitiska regler som finansminister Rachel Reeves infört. Han har också lovat att följa Labours vallöfte om att inte höja de huvudsakliga nivåerna för inkomstskatt, moms eller arbetsgivaravgifter.

"Vem som än är premiärminister kommer att upptäcka att det inom de finanspolitiska reglerna finns mycket begränsat utrymme att öka utgifterna inom ett område utan att minska dem någon annanstans eller höja skatterna", sade Helen Miller, chef för forskning vid Institute for Fiscal Studies (IFS).

Trots det har Burnham presenterat en rad kostsamma reformförslag. En av hans mest profilerade frågor är att återföra viktiga samhällsfunktioner under starkare offentlig kontroll. Han har lyft fram Greater Manchesters bussystem som förebild – privatdrivet men under offentlig styrning – och förespråkat offentligt ägande av bolag som Thames Water.

I sitt segertal efter valsegern sade Burnham att "vi måste få ned vattenräkningar, energikostnader och tågbiljetter, precis som vi sänkte busspriserna i Greater Manchester, för att göra livet mer överkomligt för människor."

Att förstatliga hela vattensektorn har tidigare uppskattats kosta omkring 100 miljarder pund, även om den siffran har ifrågasatts. När det gäller järnvägen vill Burnham se en gradvis övergång till offentligt ägande i takt med att operatörskontrakt löper ut.

Äldreomsorgen är en annan prioriterad fråga. Burnham vill ersätta arvsskatten med en nationell omsorgsavgift och på sikt göra omsorgen avgiftsfri vid behov.

"Alla skulle bidra, men de rikaste skulle naturligtvis betala mest", sade han.

Hur stora intäkter en sådan avgift skulle ge är dock fortfarande oklart. Enligt tankesmedjan Health Foundation skulle ett omsorgssystem liknande NHS kräva omkring 17 miljarder pund i extra finansiering fram till 2035–2036.

Samtidigt väntas försvarsfrågan dominera den politiska dagordningen. Efter att försvarsminister John Healey nyligen avgått i protest mot regeringens försvarsbudget har debatten om militära investeringar intensifierats. Burnham menar att ökade försvarsutgifter måste kombineras med reformer som får fler människor i arbete och minskar välfärdskostnaderna.

På bostadsområdet har Burnham lovat det största programmet för byggande av kommunala bostäder sedan andra världskriget.

Han har också länge stött idén om en markvärdesskatt.

"En mycket produktiv form av beskattning eftersom den säkerställer att mark används för goda och produktiva syften. Om människor sitter på mark och hamstrar den beskattas de och pengarna kan återföras till samhället", sade Burnham.

Skatten skulle enligt tidigare förslag kunna ersätta dagens stämpelskatt vid fastighetsköp.

Burnham vill också återstarta den nedlagda norra delen av höghastighetsjärnvägen HS2 mellan Birmingham och Manchester. Projektet stoppades av Rishi Sunak 2023 efter att kostnaden uppskattats till 36 miljarder pund.

För att stimulera ekonomin i norra England vill Burnham dessutom driva en ny industrialiseringspolitik.

"Det är hög tid att vi börjar stödja brittiska företag och brittisk industri så att vi kan återindustrialisera platser som denna", sade han.

Bland förslagen finns sänkta företagsskatter för pubar och musikscener samt högre beskattning av stora lageranläggningar som används av nätjättar som Amazon.

Han har även öppnat för att se över höjningen av arbetsgivaravgifterna som infördes i budgeten för 2024 och beskrivit beslutet som "fel".

Trots de omfattande förslagen återstår betydande frågor om finansieringen, en ekvation som enligt många ekonomer blir svår att få ihop.

De finansiella marknaderna reagerade samtidigt positivt på beskedet om Starmeravgången. Det brittiska pundet stärktes och räntorna på brittiska statsobligationer sjönk efter att premiärministern meddelat sin avgång, vilket gav en viss klarhet efter månader av spekulationer om hans framtid.

Den brittiska tioåriga statsobligationsräntan handlas på tisdagen 3 punkter ned till 4,78 procent.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt