STOCKHOLM (Direkt) Återhämtningen i den svenska ekonomin hackar i närtid men tar fart igen med stöd av hushållens stigande reala inkomster, omfattande offentliga investeringar och expansiv finanspolitik. Inflationen ligger under målet och Riksbanken avvaktar i år och nästa år.

Det skriver Swedbank i sin konjunkturprognos.

Sveriges BNP väntas öka 2,1 procent i år och 2,7 procent nästa år. I sin förra prognos, i januari, spåddes 2,9 respektive 2,5 procent.

Återhämtningen i svensk ekonomi pågick under fjolåret, men ser ut att ha tappat fart i början av 2026. Aktiviteten tog dock fart igen i mars och barometerindikatorn från april pekar på stabil tillväxt.

En viktig drivkraft det senaste året har varit efterfrågan från den offentliga sektorn. De offentliga investeringarna ökade fjärde kvartalet till 5,5 procent av BNP, den högsta nivån på flera decennier.

Offentliga investeringar väntas förbli ett viktigt bidrag till tillväxten även framöver, med en ökning över 6 procent både i år och nästa år.

Hushållens konsumtion växte stadigt under fjolåret, men har inlett året lite svagare. Det som drivit har varit varukonsumtion, medan tjänstekonsumtionen släpar efter.

"Trots den svagare utvecklingen är den underliggande bilden alltjämt positiv, med en tydlig förstärkning av hushållens köpkraft, drivet av bland annat en expansiv finanspolitik och låg inflation", skriver Swedbank.

Den globala ekonomin präglas av förnyad turbulens, men samtidigt har flera ekonomiska faktorer utvecklats i en riktning som är gynnsam för svensk ekonomi.

Inflationen i Sverige har fallit tillbaka markant och ligger nu klart lägre än i många jämförbara länder.

Med 2022 års inflationskris i färskt minne har de stigande olje- och gaspriserna lett till en förnyad inflationsoro. Förutsättningarna skiljer sig dock markant från 2022, inte minst genom att el-, gas- och fraktpriserna inte har ökat på samma sätt, samtidigt som svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet.

"Sammantaget bidrar detta till att krigets inflationseffekter blir mindre omfattande än 2022 och att KPIF-inflationen förblir under Riksbankens inflationsmål både 2026 och 2027", skriver Swedbank.

Med inflation under målet både i år och nästa år finns det inga skäl för Riksbanken att höja styrräntan.

Flera andra centralbanker har en mycket svårare situation med inflation som redan ligger över målet. Riksbanken har dessutom sedan hösten 2024 varit tydlig med att svensk ekonomi behöver ta bättre fart för att undvika att inflationen blir alltför låg på lite längre sikt.

"Mot den bakgrunden, och att tillväxten ser ut att ha bromsat in betänkligt i början av året, bedömer vi att Riksbanken kommer att gå försiktigt fram", skriver Swedbank.

Så länge inflationsförväntningarna är väl förankrade kring målet räknar de med att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad, men med tydlig vaksamhet mot prisökningar som inte kan förklaras av högre oljepriser.

Ett lägre resursutnyttjande till följd av något svagare tillväxt i år och fallande drivmedelspriser som dämpar inflationen från och med nästa år innebär att de räknar med att styrräntan lämnas oförändrad även 2027.

Först 2028, när konjunkturen åter är i balans, räknar de med att styrräntan höjs till en mer normal nivå.

Risken att inflationen blir högre väger dock tyngre än att den blir lägre.

I ett alternativscenario skulle även svensk inflation stiga snabbt till följd av högre olje-, gas- och elpriser.

Prisökningarna skulle märkas redan på kort sikt och förstärkas från sommaren när de fördröjda effekterna från höga energipriser börjar slå igenom. KPIF-inflationen skulle toppa på drygt 5 procent under 2027, med en snabb uppgång även i underliggande inflation.

"Vi bedömer att Riksbanken i ett sådant scenario skulle svara med fyra räntehöjningar om 25 punkter i rad med start i juni. Detta skulle ske trots en svår avvägning mellan att hålla inflationsförväntningar i schack och risken för att försvaga konjunkturen", skriver Swedbank.

Arbetsmarknaden har tydligt vänt till det bättre, men trots det finns vissa orosmoln kring återhämtningen.

Arbetslösheten toppade under sommaren 2025 och har därefter sjunkit gradvis. Under slutet av förra året steg sysselsättningen fort, men sedan dess har återhämtningen gått betydligt trögare.

"Vi bedömer att arbetsmarknaden fortsätter förbättras framöver, men att det även fortsättningsvis sker i långsam takt", skriver Swedbank.

Arbetsmarknaden präglas fortfarande av försiktighet och därmed återhållsamhet med nyanställningar. Dessutom har frammarschen av AI-verktyg börjat påverka ungas etablering på den svenska arbetsmarknaden, vilket är särskilt tydlig för AI-exponerade yrken som mjukvaruutvecklare och kundtjänstpersonal.

Bostadspriserna har stigit med 0,8 procent under årets tre första månader och ligger nu 2 procent högre än i mars 2025.

Samtidigt som priserna återhämtat sig efter en svagare period och antalet bostadsaffärer är tillbaka på normala nivåer, är säljtiderna fortfarande längre än normalt och budpremierna fortsatt låga.

Med stöd av stigande reala inkomster, stabila räntor och lättade bolåneregler väntas aktiviteten på bostadsmarknaden öka i år jämfört med i fjol.

Swedbank räknar med att bostadspriserna stiger med omkring 3 procent både i år och nästa år. Samtidigt bidrar ökad riskmedvetenhet hos hushållen och räntor som förblir högre än under lågränteperioden till att hålla tillbaka prisuppgången

Swedbank 2026 2027

==============================================================

BNP 2,1% 2,7%

Arbetslöshet 8,5% 8,1%

KPIF 1,5% 1,3%

==============================================================

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt